Jösses, vad tiden går fort! Det är åtta veckor sedan Alfred föddes! Ibland känns det som om han alltid har varit hos oss, men ibland så tänker jag bara: hur kom han hit?
Han växer och utvecklas varje dag och det är så härligt att få följa med i hans upptäckter. Allt är så nytt och spännande. När han pratar låter han lite som R2D2 i Star Wars, iiioooo, weeeeiii, hur sött som helst. Bilden ovan är en favoritbild från tiden på förlossningskliniken. Jag vet inte vem som var tröttast, Alfred eller Engelsmannen!
De är så söta där de sover ihop. Jättefint kort.
SvaraRaderaKram!
Desiree - visst är dom söta! :)
SvaraRaderaJa, tiden rusar! Rätt som det är så står det en finnig tonåring framför dig och du undrar vart den lille, söte och mjuke bebisen tog vägen ;-)
SvaraRaderaSå njut nu för den tiden är så kort.
Visst är det härligt att upptäcka världen på nytt genom sitt barn!
SvaraRaderaBrysselkakan - vi njuter! :)
SvaraRaderaAnna - riktigt härligt!
Visst är det otroligt!
SvaraRaderaUnderbart fin bild av dina två gossar!!
Underbart foto!
SvaraRaderaLinnéa - visst är de söta! :)
SvaraRadera