Brödbak och konstiga människor

Jag har lyckats baka bröd. Vissa ser det kanske inte som en stor bedrift, och jag själv tillhörde den skaran bara för något år sedan (jag hade till och med storbak i Frankrike, även fast ungarna avskydde mitt bananbröd), men det har ändrats nu. Som ni vet så kommer jag och Engelsmannens ugn inte sådär värst bra överens, och första gången jag skulle baka bröd så blev det minst sagt misslyckat (jag skyller på engelska jästen). Ända sedan dess har jag sagt att jag ska göra det igen, mamma skickade till och med ner svensk jäst, men ändå har det tagit emot. Idag tog jag tag i det hela. Istället för bakplåtspapper fick det bli folie (man tager vad man haver) och eftersom ugnen är så liten så blev det våningshusbak (fattar ni?), och resultatet blev bra! Jag är så stolt över mig själv. :)

Stolt är jag också över mig själv för att jag har lyckats lysa upp en väns vardag lite extra. It's the small things that matters lyder ordsspråket, och det stämmer verkligen. Jag kanske inte har vänt upp och ner på hennes liv och gjort det bättre, men även ett litet leende gör världen vackrare.

Sedan finns det vänner som är nere på grund av att andra människor bryr sig alldeles för mycket om deras liv, vad de gör och vilka de träffar. Jag förstår mig inte på sådana människor; någon gång måste man väl släppa greppet, och bättre förr än senare. Jag vet att det är fler än jag som tycker att Tiger ska fortsätta blogga. Du gör det ju så bra.


Translation: I finally made myself some bread, and the result is really good! It only took some Swedish yeast and some good confidence. :)

The world is a better place with happy people, so I wish all people could get some happiness in their lifes.