Ett halvår i Sverige

Snipp snapp, så har det gått ett halvår sedan vi flyttade till Sverige! I vissa stunder har det varit de mest långsamma någonsin, men ändå, ett halvår har gått snabbt!

För mig har det i mångt och mycket varit att flytta hem, men efter att ha bott utomlands de senaste åtta åren är det också mycket som är nytt och annorlunda för mig. Liksom som i Tyskland och England så har de första sex månaderna varit ganska tuffa, det tar tid att komma in i allt, och då pratar jag inte enbart om allt praktiskt med skatter, barnbidrag mm (något som ännu inte är klart...), utan också känslomässigt och att hitta en vardaglig rytm. Engelsmannen stortrivs, både på jobbet men också med annat, han har verkligen saknat cykel- och utomhuskulturen han lärde sig att älska i München och som tyvärr saknas i England, men som vi numera har igen i Sverige. Alfreds smekmånad med skolan har väl gått över lite, i början var allt underbart och fantastiskt, men nu börjar det tråkiga smyga sig in där också. Jag saknar skoluniformen men älskar att de är ute och leker varje dag, oavsett väder. Sånt händer inte i England, där är det indoor play vid dåligt väder. Alfred älskar vintern när han kan vara ute och åka skidor, pulka eller skridskor, men han gillar den inte fullt lika mycket när han måste dra på sig termokläder för att cykla till skolan i mörkret på morgonen! Och det här med att klä två barn och mig själv i vinterkläder... Hmm...

Och så är det svenskarna också, en säregen skara, minst sagt. Det jag märkt nu är att väldigt många går runt med hörlurar i öronen HELA TIDEN, onekligen ett effektivt sätt att slippa beblanda sig med andra människor mer än nödvändigt, väldigt avskärmande. Gillar man sånt är det såklart bra, men jag som närmast kommer från en engelsk by där alla hälsade på alla och småprat var mer regel än undantag, tja, jag tycker det är tråkigt. Jag har märkt att om jag möter en 80+ så kan jag le och nicka som en liten hälsning, och faktiskt få något gensvar, men annars är det väldigt dåligt. Till och med på Alfreds skola är det stelt. Ja, hälsar jag hälsar folk tillbaka, men det går inte så lätt att få till småprat! På nästa föräldramöte borde jag kanske ta med några flaskor vin, alkohol verkar vara det enda sättet att få svenskar att öppna sig! Jag ska åtminstone läsa Fredrik Lindströms bok Extremt svensk så snart som möjligt, tror jag behöver återanpassa mig... "Samtidigt finns det vissa mörka, dysfunktionella drag i vår kultur som jag tycker vi borde vara skyldiga att rapportera till omvärlden. Jag menar olika typer av isolering, ensamhet, konflikträdsla och problem med social kontakt." Yes, precis så.

Första decembergnäll

En liten myspys-bild är väl passande så här första december? Dock är den kanske inte helt representativ för allmäntillståndet just nu, det är mest gnäll, känns det som! Jag hade liksom glömt hur mörkt det är i Sverige på vintern. Alfred börjar skolan 8.10 vilket betyder att vi stiger upp mitt i natten när det är kolsvart, och cyklar till skolan innan solen har gått upp. Klockan åtta släcks all belysning också, för då har solen gått upp tydligen, fastän det fortfarande är mörkt. Vem som tvingar skolbarn till skolan i mörkret och släcker belysningen när det är mörkt, har jag ingen aning om, men må den människan ruttna i helvetet. 

Och säga vad man vill om engelska skoluniformer, men det gjorde onekligen livet enklare. Man visste vilka skor och byxor som gällde, här är det ett ständigt tjat på morgonen om att en viss ung herre inte vill ha vinterskor, vinterjacka eller överdragsbyxor. Jag tycker han bara borde acceptera det, men icke! Gud giv mig styrka.

Men tjipp tjipp, idag är de första dagen på jul, typ! Ät lite pepparkakor och bli snäll!

Vi flyttar!

Jag var tvungen att scrolla lååångt tillbaka för att hitta senaste inlägget som inte var ett söndagssvep, ända till slutet av maj! Ja, det har varit stiltje på bloggen, men inte stiltje i livet. Ni som följer med på instagram är lite mer up to date, men för er som bara läser här på bloggen så kan jag meddela att vi ska flytta till Sverige! Det är läskigt och roligt på samma gång, det är så många känslor att hantera att det knappt går, men i måndags städade vi ur huset i Lytham och nu bor vi hos svärisarna i några dagar innan resan hem till Sverige går på söndag.

Den 24 juni 2016 var midsommarafton i Sverige, och i Storbritannien var det dagen efter brexit-omröstningen, och till i stort sett allas förvåning hade britterna röstat för att lämna EU. Engelsmannen och jag var så besvikna, och Engelsmannen utropade: "that's it! I'm applying for a job in Sweden!" Och på den vägen är det. Det har tagit oss 14 månader att komma hit, och även om det var Engelsmannen som var mest aktiv i beslutet att lämna Storbritannien, jag tyckte vårt liv i Lytham var ganska bra, så har jag också kommit till insikten att Sverige nog passar oss bättre som familj. Vi lämnar definitivt inte England för att vi inte gillar landet, tvärtom, men vi har vägt fördelar och nackdelar mot varann och det här känns bra. För tillfället om inte annat! Vi har alltid sagt att vi någon gång skulle vilja bo i Sverige, och om Engelsmannen förlorar rätten att fritt flytta till ett annat EU-land i och med brexit, så kan det försvåra en eventuell framtida flytt. Vi fick ett definitivt besked om flytt innan sommaren, så de senaste månaderna har gått till att få ihop allt praktiskt vad gäller flytt, när vi flyttade från München var det Engelsmannens jobb som skötte allting, men nu får vi fixa allt själva! Det är inte helt lätt, kan jag meddela. Vi kommer bo en månad hos mina föräldrar och sen har vi hittat boende i Linköping (en annan gång ska jag blogga om bostadsköerna i Sverige, det är galet!). Än så länge har vi inte bestämt skola till Alfred, enligt svensk skola ska han börja förskoleklass nu, men han är långt före akademiskt, så jag tror det är lugnt att han börjar lite senare. Planen är att ha en skola tills vi flyttar till Linköping.

Så det är en liten uppdatering om vad som händer här. Förhoppningsvis kommer bloggandet igång lite mer, viljan finns där om inte alltid tiden! Jag kommer säkert klaga över mörkret i Sverige i höst, det är inte optimalt att flytta till Sverige på hösten när man har allt det mörka framför sig...

Alfred är glad över att flytta till Sverige och Anders tycker bara allt är så spännande!