Ebb och Flod

Har ni någonsin suttit på stranden och tittat på hur havet kommer in efter ebb? Det kan komma med en himla fart, det är häftigt att bara med ögat se hur havet kommer närmare land för varje våg. Både idag och igår har jag suttit vid Englands västkust och tittat på havet. Det är konstigt hur något så vanligt kan vara så fascinerande. När det blir ebb igen så kan man hitta en massa drivved. Jag har många idéer i huvudet om saker man kan göra med drivved, men det känns lite lätt ofräscht att släpa in något i lägenheten som har legat i Englans havsvatten i x antal dagar. Det får nog vänta tills man har hus och kan låta drivveden torka utomhus. Ja, det funkar förstås inte i Englaland eftersom deras regnperiod pågår under cirka 360-365 dagar om året. Om ni tror att ni kan se solsken och blå himmel i bilderna så är det bara en hallucination. Sådetså. Bitter, moi? Mais non! Iallfall, mina drivvedsidéer fick mig att tänka på filmen Driftwood. Filmens huvudperson gör vackra vindspel av drivved, som istället för att låta tingel tangel låter mer bock bock. Hmm, fattar ni? Fina är de ialllafall.

Någon annan som väntade på havet var mannen i den här båten. Han ser åtminstone ut att ha det skönt medan han väntar. :)


Translation: We've spent the weekend looking at the ocean. It's mesmerising to watch the tide come in, and to see all the driftwood that comes along. It made me think of the movie Driftwood and the beautiful wind chimes the main character makes, I want to make them too! The man in the boat seems to have a good time while waiting for the tide.