Vad är det med folk egentligen? Två män blir påkomna med sprängliknande medel vid ett kärnkraftverk, de blir anhållna av polisen och får sitta i häkte över natten. Morgonen därpå släpps de. Och bara några timmar senare pratar de ut, den ena i Expressen med namn och bild, och den andre i Aftonbladet, men utan bild.
Varför denna mediekåthet? Varför denna besatthet med att berätta sin story i en tidning? Och särskilt dagen efter händelsen? Oavsett om de är skyldiga eller inte så måste ju en natt i häkte vara en ganska traumatiserande upplevelse, och vad de skulle vilja göra nu torde snarare vara att vila ut istället för att smälla upp sitt ansikte på Aftonbladet eller Expressen. Jag förstår verkligen inte hur de tänker. Och så denna "stackars mig"-attityd. Om polisen inte hade tagit in dom på förhör när de bar spår av sprängmedel vid en kärnkraftsanläggning, så skulle det ju ha varit helt fel av polisen. Polisen gjorde sitt jobb and that's that.
Killen i aftonbladet tror att han kommer förlora jobbet nu. Om han är oskyldig och anställd på rätt grunder så kan han inte sparkas hur som helst, Sverige har otroligt starkt skydd för arbetstagare.
Så sorry, jag kan bara inte ta såna där människor, eller artiklar, på allvar.
fredag, maj 23, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag kan inte annat än hålla med dig. Ibland känns det som om vissa är beredda att göra vad som helst för att få komma med i media.
Skicka en kommentar