onsdag, maj 28, 2008

Nej, tack

Jag läser Alexandra Pascalidous blogg, där hon utförligt berättar om sin förlossning. Och jag tänker nej tack, jag tror jag lämnar det där med barnafödande till mina systrar, så mina föräldrar blir nöjda. För jag tror inte jag vill vara med om det. Så, nej tack. Tack.
Upplagd av kl.
Etiketter:

6 kommentarer:

Sara sa...

Hahaha
Jag läser Linda Skugges "Ett tal till min systers bröllop" och jag gör som du - lämnar över barnansvaret på syskonen!

10:19 fm
Tiger sa...

Herregud, jag håller med. Är så anti det där just nu så det kryper i mig bara jag tänker på att jag skulle gå o va elefant i 9 månader o sen förstöra mig själv genom o få ut den lille klumpen!

Kanske ska satsa på en adoptivunge istället? Verkar ju för övrigt ligga rätt i tiden... ;)

10:29 fm
Anonym sa...

Men det är ju så otroligt mysigt att känna bebis sparka i magen! O nån elefant blir man inte förens i slutet (har jag just märkt). Akira

1:25 em
Miss Marie sa...

sara - den har jag inte läst... och det kanske jag inte ska heller?! :)

tiger - adoption låter bra! =)

akira - mmm, får se hur du låter efter att du har klämt ut ungen... ;)

2:35 em
Lisa Christensen sa...

Nej, man blir ingen elefant :) (Hoppas jag i alla fall, det återstår att se, hittills har man klarat sig med hedern i behåll...) Jag tycker att det - med vissa undantag - är underbart att vara gravid! Men nu ska jag kanske gå in och kolla den där bloggen... om jag vågar!

6:18 em
Sara sa...

Skugges bok är helt klart underhållande, fast något repetitiv, men om du har planer på att skaffa barn så finns det nog bättre val ;-) Fokuset ligger på de första åren och inte på själva födslen... Boken fungerar finfint som avskräckare för oss som inga barn har, eller som uppmuntran till alla ensamstående mammor ;-)

7:18 em

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)