Nya upplevelser

När jag läser detta så blir jag alldeles tårögd. Jag blir lätt sån, sentimental och drömmande. Det är skrivet av en kanadensiska som beskriver första gången hon såg ett luciatåg. Och jag kan känna igen mig i det där, inte för att jag kommer ihåg första gången jag såg ett luciatåg, men för att jag komemr ihåg hur jag själv upplevt nya saker. Som första gången jag gick in i Notre Dame när jag först kom till Paris, som nykläckt student med stora drömmar och hela världen för mina fötter, och en kör sjöng halleluja så det ekade längs med de fantastiska väggarna. Det tog lång stund innan gåshuden gick ner på armarna. Jag har varit i Notre Dame många gånger sen dess men aldrig har jag hört kören sjunga sen den första gången. Och det får mig att tänka att den där dagen var lite speciell. Ungefär som att se ett luciatåg för första gången.