tisdag, augusti 24, 2010

The Importance of a Stylish Man

När jag träffade Engelsmannen (jag har förresten aldrig berättat hur vi träffades, va? Well, well, det får bli ett senare inlägg) så var hans klädstil väldigt... engelsk. Jag blev påmind om det när jag läste Linnéas blogg nyligen och hennes tankar angående sin nyblivna, amerikanske makes klädstil, och även när jag pratade med våra engelska gäster (dom har också en väldigt... engelsk klädstil) i helgen.

Jag sticker inte under stol med att jag har jobbat stenhårt med att ändra Engelsmannens syn på vad som är acceptabla kläder. Skjortor kan till exempel vara välsittande utan att vara tajta och man blir inte mer vuxen bara för att man har stora kläder. Det började med att jag köpte kläder till honom, men numera gillar han till och med att shoppa själva! Och den där gigantiskt, enorma skinnjackan han drunkande i när vi först träffades är om inte slängd, så iallafall anvisad en plats längst in i garderoben. Thank God for that!

Jag tror vi generellt sett blir bortskämda med välklädda män i Sverige. Många har en egen stil och vet vad de passar i och har inget problem med att köpa snygga kläder. Så är icke fallet i England. Det blev väldigt tydligt om man kollade på gästerna på vårt bröllop. Hade man ställt upp de manliga gästerna på ett led så skulle man lätt ha kunnat se vem som var svensk och vem som var engelsk! De röda byxorna tillhörde definitivt en svensk, liksom den grå/rosa-rutiga kostymen och den välsittande, diskret kritstrecksrandiga. De engelska männen hade svarta eller mörkgrå kostymer, helst matchat med en "rolig" slips.

Nej, visst är det lätt att generalisera, det finns ju faktiskt väldigt välklädda män i England också, men i Sverige är det mer accepterat (och ett måste) att män är välklädda och bryr sig om hur de ser ut!

Jag vet inte hur många gånger Engelsmannen har fått försvara sitt nyfunna modeintresse inför andra engelsmän. Då kommer oftast de i illasittande jeans (hello, kolla rumpan innan ni köper jeansen!) och en t-shirt där axlarna hänger ned långt på armen. Not so sexy. Och egentligen tycker jag det är konstigt att engelsmännen i min generation har så svårt att klä sig i välsittande kläder. Engelsmannens pappas generation klär sig ju exempelvis oerhört propert alltid, inga gympabyxor eller illasittande t-shirts där. Men modegenen (eller överhuvudtaget klädgenen) verkar ha hoppat över de flesta i Engelsmannens generation!

Ingen är gladare än jag för att Engelsmannen slutligen har insett att en välsittande kavaj är så mycket snyggare än en stor (och att kostymbyxor inte behöver se ut som pyjamasbyxor)!

12 kommentarer:

Pernilla sa...

haha! åh vilket underbart inlägg.
och jag älskar bilderna...vilken skillnad!! =)

Marie sa...

Pernilla - eller hur, visst är det en skillnad? Och inte bara klädstil, Engelsmannen ser så mycket mer självsäker ut på efter-bilden också!

Marie sa...

p.s. nu vill han till och med ha ett par röda byxor ju! ;)

Pernilla sa...

minsann =) tycker absolut att han ska skaffa ett par röda brallor då. dom är coola.
vi var på bröllop för några helger sen (batteriet låg kvar hemma i laddaren så några bilder finns inte =( ) men tror att johans outfit även denna gången hade fallit dig i smaken =) jag gillade den iaf lika mkt som den han hade på ditt bröllop.

Linnéa sa...

Haha! Det här var ett roligt inlägg som jag såklart känner igen mig i. Vilken skillnad på Before & After! (Bra jobbat) Jag tror precis på det du säger i en kommentar ovan, snygga kläder får självförtroendet att växa.

Marie sa...

Pernilla - ah, vad synd att ni inte kunde ta några bilder! Hoppas några har tagit kort på er så man kan få se iaf! :)

Linnéa - visst har jag gjort det bra? ;) Det går bara man vill... typ! Jag tror att om man känner sig snygg o har kläder som passar så blir man automatisk mer självsäker!

Desiree sa...

Du har gjort ett mycket gott stiljobb. Visst är det mycket bättre på efter bilden. Det är dock roligt att lägga märke till hur stilen skiljer sig åt väldigt mycket mellan olika länder och kulutrer om vad man uppfattar som snyggt och korrekt.
KRam!

Marie sa...

Desiree - och man tror inte det ska skilja sig så mycket, men det gör det! Bara i europeiska länder skiljer det otroligt mycket, verkligen kul att se!

Annika sa...

YOU're quite the stylist!!
HAHA, måste nog gå in och läsa om Linneas man :-)
Jag har nog stylat om Peter en del också genom åren.
Fniss...

Marie sa...

Annika - jag tror nog att de flesta gör det, med tiden! :D Gå in o läs Linnéas blogg, hon skriver riktigt roligt! :)

Sofia sa...

Hur lyckades du?

Jag har också en engelsman, och needless to say, ibland klär han sig jättefint...ibland, inte alls! Han bryr sig inte om mode utan tänker väldigt praktiskt, han kan inte se vilka färger han passar i, mycket är lite för stort...

Jag har försökt att uppmuntra honom när han lyckas välja rätt, så när jag säger till honom att han är gorgeous i blått så resulterar det ofta i att han väljer blåa skjortor och t-shirtar. Ska jag ta med honom ut och shoppa? Eller ska jag köpa kläder till honom själv?

Tack för en bra blogg!

Marie sa...

Sofia - jag började med att köpa kläder till honom (h&m är ett bra tips) och sen slowly puscha på honom! :D det tar lite tid men men, man får aldrig ge sig... ;)