onsdag, januari 09, 2013

Six Degrees of Separation*



Ni vet ju hur jag klagar, på livet i allmänhet och München i synnerhet, men ibland bara inser jag varför jag älskar att bo här i den här internationella staden!

Häromdagen träffade jag en fransk-amerikansk mamma. Vi satt och fikade och hon är en allmänt inspirerande person som har bott överallt (senast bodde dom på Hawaii och innan dess Bryssel, London, södra Frankrike, etc) och så insåg vi att vi båda bott i Paris, och hör och häpna, hon pluggade en gång i tiden på det Lycée International, utanför Paris, som mina au-pairbarn gick på! Det är så häftigt att man kan träffa en människa som verkligen har levt ett annat liv än en själv och ändå kan man hitta en gemensam sak. Hur coolt är inte det?

Six Degrees of Separation

15 kommentarer:

Molly P sa...

Kul och intressant, jag känner verkligen igen det där. Man träffar någon och efter en stunds prat (för man måste ju ge sig lite tid och stanna upp och verkligen prata) så hittar man den gemensamma nämnaren.

Så himla fin bild också! Jag blir sugen på att skriva ut den och göra en liten minitavla av den, så fin är den.

storasyster sa...

Va häftigt. Ibland är inte den stora världen så stor iaf.
Har ni så där mkt snö nu.

Martina sa...

Six Degrees of Separation-bra och intressant uttryck!
Allting handlar ju om timing och tillfälligheter. Om, när och var man träffar eller inte träffar nagon.
Häftigt att hitta gemensamma nämnare med nagon sa där!
Kramar

Miss Marie sa...

Molly - kul att du gillar bilden! :) Ja, bara man tar sig tid så ser man att man har nåt gemensamt med de flesta! :)

Storasyster - nej, bilden är från förra året! :)

Martina - ja, riktigt kul! :)

Desiree sa...

Ja sådant där är väldigt coolt. Denna vän/kvinna låter som en väldigt spännande person som säkert har upplevt massor. Jag hoppas själv på att just träffa på någon sådan person när jag flyttar till Basel. Intressant att prata med en kvinna som henne.
Kram!

Miss Marie sa...

Desiree - ja, det är kul att träffa någon man klickar med! Det gäller bara att vara öppen, är man i en storstad så är det ju oftast många andra som är i samma situation, det gäller bara att hitta dom! :)

Jonna sa...

Det är nog det bästa med att bo någon annanstans än där allt redan är "känt" och man på något sätt har slutat att uppmärksamma och "lyssna" och därmed ofta missar alla fantastiska möjligheter till spontana möten med okända människor.

Anonym sa...

Vad roligt att höra att du gillar München i alla fall lite ibland. Jag hoppades att du skulle börja göra det :o)

Anonym sa...

Var det lycée international i St Germain? vet du om det verkade vara en bra skola?

Miss Marie sa...

Jonna - visst är det så! Här tvingas man vara öppen och möta nya människor hela tiden på ett helt annat sätt än man behöver göra "hemma"! :)

Anonym - jomen jag gillar München, det är bara vissa München-bor jag har problem med...! ;)

Anonym - jag har bara hört bra saker om den skolan. Alla svenskar vi kände hade barn på den skolan och de trivdes bra. Är man van vid svensk skola så är denna hård, mycket längre dagar o mycket mer läxor, men i slutändan får man ju behörighet både till svensk och fransk högskola, så det ger ju en del också! Jag har ju inte gått där själv så har ingen personlig erfarenhet, men som sagt, har bara hört bra saker om den!

Saltistjejen sa...

Ja visst är det fantastiskt! Livet är sådant. Nya möten och nya händelser som väntar runt hörnet. :-)
Och allvarligt talat, efter att du nu bott i en världsstad så tror jag att det ändå kan bli lite "svårt" att flytta till något som inte är så internationellt. Så känner i varje fall JAG. Visst finns det en massa fördelar med mindre städer och så, men ojojoj vad jag kommer att sakna just den internationella den dagen vi flyttar härifrån NYC.
KRAM!

Miss Marie sa...

Saltis - det har jag också insett! Efter att ha spenderat två veckor hos mina föräldrar ute på landet så är det ganska skönt att vara tillbaks i München och få känna lite stadspuls! :)

Sofia sa...

Vilket fint foto, ser ut att vara taget från en fin gammal barnbok!

Det du beskriver älskar jag med storstaden. Alla dessa möten med olika människor. Det är det jag gillar bäst med att bo i en internatinell stad faktiskt. Möten med människor som inspirerar. Jag har lärt mig SÅ mycket av andra människor här i London, de har givit mig så många fler persepktiv än vad jag tror jag skulle fått om jag bodde på en mindre och mer homogen ort. Jag tror som Saltis, att det skulle vara en stor omställning att flytta till en plats som inte var lika berikande på det sättet storstäder kan vara.

Miss Marie sa...

Sofia - men visst är det så! Man får ju mkt fler intryck i en storstad och ser många fler olika människor! Tror det är nyttigt!

Anna, Fair and True sa...

Kul! Världen är stor men ändå så liten. Ska ni fortsätta ses?