söndag, mars 12, 2017

Söndagssvep, 12 mars 2017



God morgon söndag!


Klänning med en massa fina detaljer finns hos Toast.


Utsvängda ärmar är verkligen trendigt i vår, här hos Indiska!


Inte för att jag saknar att vara gravid, men den här mammaklänningen från GAP är väldigt söt!


Solly Babys sjalar är så bra, och nu har de släppt en ny kollektion och hade jag bara en bebis hade jag tagit en sjal i varje färg, tack!


Nu när Skönheten & Odjuret snart går upp på biograferna igen så kan man köpa en massa fina prylar från filmen. Primark har både en väska och en mugg med Chip, men det gäller att passa på, de flyger från hyllorna snabbare än man hinner blinka!


Som en glittrande discoboll vill Saint Laurent att vi ska se ut i höst!


Claudia Schiffer är fortfarande supersnygg!


Jag gillar Blake Livelys skor!


Rosa väggar och gulddetaljer, vavavoom!


Den här stugan i Los Angeles är söt!


Ni måste kolla in det här köket before and after, helt fantastiskt!


Den här gröna smoothien verkar god!


Vi fortsätter det gröna temat, här med en grön curry!


Den här tårtan går inte av för hackor!



15 kommentarer:

Anonym sa...

Blev lite rädd när jag läste det där om hårfärg... har färgat i säkert tjugo år snart... MEN inte använt preventivmedel med hormoner sedan 1992, fick mina tre barn innan jag fyllt 24, dricker inte alkohol och går PW en timme om dagen, får hoppas att det kompenserar!

Miss Marie sa...

Ja, och hur man än gör så dör man till slut iallafall! 😉

Jenny sa...

Härligt svep! 😍

Miss Marie sa...

Tack!

Anonym sa...

Vad intressant. Jag hade ju kanske uppfattningen att engelska ungdomar, rockband liknande svor ganska ordentligt... Visst att det är en klassmarkör och generationsmarkör. Men jag tänkte kanske att svordomar tar mer plats i engelskan än i svenskan? Men absolut att man ska veta när man ska svära? Inte hos svärföräldrar, intervju, arbetsplats... Men gärna med vänner?
Svär dina barn? Vad säger dem dâ? Vilka svärord använder barn i England?

Annika sa...

Absolut, ser fram emot den lilla fortsättningen av Love Actually. KUL. Visste inte det.
Usch då, det där med hårfärgen och bröstcancer. Men, det är alltid ngn skit man ska akta sig för, usch, man kan knappt leva känns det som.
På tal om svordomar. Jag tycker att det svärs mkt mer hemma än här. Tycker inte barn här svär. OK, det är såklart olika beroende på var man bor (utgår från min egen bubbla), men det är knappt jag hört min egen dotter svära. Ärligt talat, kan inte säga att jag hört min systers barn I Sthlm svära heller, faktiskt.
Jag svär rätt friskt själv, försöker att inte svära bland amerikaner (såvida vi inte är nära vänner). Tycker det är lite jobbigt med allt svärande på engelska hemma, låter töntigt. OCH sen när det tas i med ord som är SÅ fula också, som m-f'''er etc...
Inte bra, inte bra alls.
Vet att det inte har samma kraft hemma som här, men iaf.
Alltid kul att läsa och se dina svep, Marie!!

Miss Marie sa...

Helt tvärtom, skulle jag säga, svordomar, både på svenska och engelska, är mycket vanligare i Sverige. Skulle Alfred svära i skolan skulle han bli insänd till rektorn och vi skulle få reda på det. Däremot svär han på svenska hemma 😉😁 Jag svär, men bara när jag pratar med maken typ, svär väldigt sällan med vänner eller bekanta. Klart det beror på klass och generation, men i En är det mycket mer fokus på uppförande i skolan än vad det är i Sverige.

Miss Marie sa...

Och fuck, som användes flitigt under melodifestivalen, hade man aldrig fått säga på prime time TV i England!

Miss Marie sa...

Nej, känns som att svenskar inte har någon förståelse alls för hur fult The f word är, utan använder det hipp som happ. I UK skulle man aldrig kunna säga det som man gör i Sverige, och som jag sa ovan, skulle Alfred svära i skolan så hade han åkt in till rektorn!

Anonym sa...

Aha. Okej. Jag bodde ju i London som student. Hade nästan bara engelska kompisar. De svor jättemycket. Jag kan nog väldigt mmânga fula ord pâ engelska. Fler än pâ svenska. Men det var ju just studenter. Vet ingenting om barnuppfostran och familjeliv i England. Vet att jag tyckte att engelskan liksom hade flera nivâer än svenskan, är ett rikare och mer nyanserat sprâk. Lite som franska att man mâste vara akademiker för att verkligen kunna prata och skriva sprâket. Pâ svenska räcker det ju nästan att man gâr ut högstadiet, att man lär sig läsa och stava? Formell engelska, informellt, slang, skriftligt... Vet att vi lärde oss ganska mycket regler för hur man skriver uppsatser och brev och presenterar, analyserar o s v. Nja jag menade inte att dina barn skulle vuxensvära i skolan. Men har engelskan inte nâgra barnvänliga svordomar. Det finns ju mânga svordomar pâ engelskan. Som väl har lite olika "värde". Pâ franska finns det snälla "gros mots" som barn använder (zut, mince) och fula som vuxna använder som jag ju inte behöver lista... Och lär du Alfred nâgra barnvänliga svordomar pâ svenska? Och vilka svordomar/trendord använder svenska barn idag?

Miss Marie sa...

Anonym - ja, håller med dig om engelskan, många fler nyanser, men jag kan inte komma på några egentliga barnsvordomar! Alfred kan definitivt alldeles för många svenska svordomar, och det är mitt fel! ;)

Anna, Fair and True sa...

Den där Gap-klänningen såg ju inte ut som en gravidklänning, skulle gärna vilja ha den! Och Isolde skulle bli så glad för den där koppen - den måste jag köpa!

Jag fattar heller inte varför svenskar svär just på engelska! Eller de gör väl det för de är mindre starkare på ett annat språk, men jag tycker det är helt onödigt. Men det fattar liksom inte hur dåligt ord f**k är! Blev arg över en artikel i Aftonbladet om att det är väl inte så farligt typ. Jag svär knappt någonsin på något språk och tycker inte jag hör det så ofta bland de barn jag känner i Sverige heller, men det kanske varierar. Våra barn är ju så små fortfarande även om vi har vänner med större barn, upp till 12-13 år. Har inte hört våra barn säga ett enda svärord än, troligen för att vi inte använder dem. Fast Peter säger fan eller jävlar ibland men jag brukar säga till honom.

Annika sa...

Ja, och så s**t i var och varannan mening hemma.
-S**t vilken snygg blus!!
-jag bara, s**t liksom!!
-Men S**t vad BRA!!
Överallt. Hela tiden.
OCH F-ordet...gaaahhh!
Samma här, om K hade svurit under ES, MS och HS hade hon åkt in till rektorn med buller och bång. Så funkar det här.
Jag är nog mest fascinerad över hur lite det svärs bland barn och ungdomar i min bubbla i världen. Första gången jag hörde K svära hoppade jag till, haha. Då gick hon nog första året på uni, komiskt.
Men, som sagt, jag har knappt hört mina systerbarn i Sthlm svära heller.
Samma här, på "regular TV" så beepas ju svärorden (vilket också är fånigt). OCH på radion spelas "clean versions" av sånger där det sägs ngt fult (också töntigt, men det är så det funkar).
Som sagt, jag kan klämma i med svärord på både svenska och engelska. MEN jag försöker verkligen att inte använda de engelska bland amerikaner. Vet ju hur fult det är.

Anna, Fair and True sa...

Shit/skit tror jag nog inte folk tänker på som svärord, vad det betyder egentligen. Det måste jag sätta att jag använder ibland. Det är mer "men oj", wow. Jag trodde det stavades "kitt" som sådant man sätter upp affischer med när jag var liten :)

Miss Marie sa...

Anonym - kom på en, fiddlesticks! :)

Anna - ja, tror helt enkelt inte svenskar fattar hur dåligt det är, och det gjorde jag inte heller när jag först kom till England, men nu när världen är så global så finns det ingen ursäkt att inte fatta!

Annika - shit stör jag mig också på! :D Clean versions av sånger spelas här också, numera blir jag förvånad när jag hör fula ord i engelska sånger på radion hemma i Sverige! :)