Franska Strejker

Gosh, TACK för att jag inte är i Frankrike nu!

Ni som inte vet det, så strejkar bland annat järnvägsanställda i Frankrike. Nil Nove Sub Sole som man skulle säga på latin. Inget nytt under solen.

När jag bodde i Frankrike under ett år så var strejker en del av vardagen. Första gången mina "barn" kom hem och sa att mattanterna skulle strejka dagen efter och att dom var tvungen att ha matsäck med sig, så undrade jag förstås varför mattanterna skulle strejka? Barnen hade ingen aning och inte deras föräldrar heller.

Andra gången det hände så var det liksom bara; igen, varför strejkar de nu då? Ingen visste. Tredje gången det hände så gjorde jag bara en typisk fransk axelryckning (som typ kan översättas med; jag bryr mig inte och skiter i det) och ställde mig att steka pannkakor.

Ibland när man skulle åka RER eller Metro så gick tågen inte så ofta, för då strejkade lokförarna... igen. Då var det bara att vända om och gå hem igen, för man kunde aldrig vara säker på att man skulle kunna komma hem igen under dagen.

Och nu strejkar de igen alltså. Järnvägsanställda strejkar och kollektivtrafiken står stilla i Paris. Denna gång vet jag faktiskt vad strejken handlar om; de strejkar mot ett förslag från Sarkozy att höja pensionsåldern för vissa yrkesgrupper. Det är inte så farligt som det låter. I Frankrike kan vissa yrkesgrupper gå i pension redan runt 50-55, och det förstår ju alla att det inte kommer att funka i längden, och att det är väldigt orättvist mot dom som inte har den möjligheten. Och i söndags så strejkade tusentals människor i Paris, mot en fortsatt strejk. De menar att de strejkande är privilegierade jämfört med resten av befolkningen, och jag är benägen att hålla med! Lägg gärna till lat också. Le Figaro gjorde en opinionsmätning som visade att 84% av franska folket är emot strejkerna, och tycker att Sarkozy ska genomföra reformen.

De franska studenterna har också strejkat. Jojomänsan, de har väl lärt sig att det är så man ska göra. De strejkar mot en lag som röstades igenom i somras, som ger de statliga universiteten ökad självständighet. Studenterna är oroliga för att den lagen leder till ökade klyftor mellan olika universitet och till privatisering.

Man tycker ju kanske att fransmännen borde inse att om de inte strejkade så många gånger, så skulle folk kanske lyssna på dom. Som det är nu så blir det ju bara löjligt.

Det är såna här saker som får mig att tvivla på EU. Hur förväntas vi kunna komma överens med ett land vars invånare strejkar så fort de inte får som de vill ha det? Ska vi i Sverige också börja strejka i tid och otid, för att det är så man ska göra? Nej, om det någon gång är strejk i Sverige, så betyder det ju någonting.

Det här blev ett betydligt längre inlägg än jag räknat med! Men när jag väl sätter igång så är det svårt att få stopp på mig... :)