tisdag, augusti 31, 2010

Merci d'avoir enchanté ma vie

Wam Bam! Och sen är jag tillbaka i Paris våren 2003. Le chemin med Kyo köpte jag efter att ha hört Dernière danse och nu råkade jag höra den igen och den är fortfarande lika bra! Mina au pair-barn tyckte Kyo var urlöjliga, men jag hävdar att de var för små för att förstå bättre... ;)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Härliga minnen!
Vet du vad jag tycker, att vi ska åka till Paris och ha reunion när det är 10 år sedan vi var där som au-pairer.

Miss Marie sa...

Pernilla - yes! Det låter bra! Men det är ju fortfarande långt dit... Eller inte! :D