tisdag, februari 24, 2015

Barn och grönsaker


Barn och grönsaker är en ekvation som oftast inte går sådär jättebra ihop. Har ni någon gång mött ett barn som varit; "grönsaker, hell yeah!"? Nej, trodde väl inte det. Okej, de finns säkert, men det är lite som det där med två månaders bebisar som sover hela nätterna; jag har hört talats om det men kommer aldrig få uppleva det själv!

I England kör man med 5 a day, alltså att man ska äta fem portioner av frukt och grönt varje dag, stora som små. Jag tycker det är ett bra initiativ, och på många produkter man köper står det om det är 1 eller 2 av ens 5 portioner om dagen, vilket är kanon!

När det gäller frukt så är det inga problem för Alfred, han skulle gladeligen äta fem äpplen om dagen och de flesta andra fruker och bär slinker också ned. Grönsaker är en annan sak! När han var mindre, så där 2-3 år, kunde jag utan problem mixa ned grönsaker i hans smoothie, men sen en dag deklarerade han att han inte längre gillade smoothies, så då försvann den möjligheten! Jag kan fortfarande smyga ned sötpotatis och liknande i pannkakor och sådant, men det börjar bli svårt. Rå morot går alltid bra, haricots verts likaså, och häromdagen deklarerade han att han numera gillar peas också, så det går kanske åt rätt håll? Jag försöker få Alfred att förstå att man måste äta grönsaker för att må bra, ska man äta lördagsgodis måste man äta grönsaker för att magen ska kunna ta hand om godiset. Men samtidigt får inte godiset bli en belöning för att han äter grönsaker, det är en svår balansgång det där!

Har ni några bra tips för att få barnen att äta mer grönt?

15 kommentarer:

Christina sa...

Ehhmm.... Jag har ju då tre sådana barn som gladeligen äter grönsaker, så jag är ju fel person att svara. Vi har hela tiden sett till att till varje lagat mål mat ha två grönsaker. Nästan aldrig tillagade, utan en färsk och en tinad rå - inte kokt utan bara tinad hastigt med kokande vatten. Och så har vi undvikit de billiga frysta och smakat oss fram till vilka som är goda. Vi har nog aldrig sagt att de måste äta, utan ätit själva och så har de gjort likadant.... Ofta ställer vi fram grönsakerna när vi börjar laga mat, så får de gå och knapra medan maten blir klar.
Men hur man gör när barnen redan börjat vägra vet jag inte tyvärr.

Desiree sa...

Tror kanske det funkar lättare med grönsaker som är roliga att äta som ärtor som är små och runda. Majskorn, bitar av majskolvar. Grönsaker som är lite mer söta i smaken som morot, ärtor, sötpotatis, majs. I köttfärssås och köttfärsrätter kan man alltid riva ner både morrötter, rotselleri och squash. Squashplättar med ägg kanske skulle funka?
I potatismos kan man också köra med inte bara potatis utan blomkål eller rotselleri. Tyvärr många vuxna som inte heller gillar grönsaker något vidare. Stavar med gurkor kanske? Lite roliga former, något han kan gnaga på lite kanske är lättare. Inte lätt.

Miss Marie sa...

Christina - ja, så började vi också, men sen en dag vägrade han äta dem! När han var mindre åt han allt, så vet inte riktigt vad vi gjorde för fel... Jag skyller på maken som inte gillar grönsaker, han har färgat Alfred! ;)

Desiree - majs gillade han förut, men inte längre! Majskolvar går dock bra. Potatismos med rotfrukter får jag testa mer!

Christina sa...

Okej, ja då kan det nog bero på att pappa inte äter grönsaker. Har sett det hos kompisar.

Vill ändå varna lite för att gömma ingredienser i mat. Jag var kräsen som liten och min mamma gömde gärna frukt och grönsaker eller gav rätterna roliga namn. När jag upptäckte det ledde det till att jag blev skeptisk till all blandad mat och åt ännu färre saker än förut. Jag minns fortfarande hur lurad jag kände mig! Jag ogillar fortfarande krämiga sallader, grytor, smoothies mm om jag inte får veta vad som är i.... Äter annars så gott som allt numera :-)

Anonym sa...

Vad härligt att du är äkta och ärlig. Min erfarenhet är ocksâ att barn föredrar pasta, ris, bröd och bullar före frukt och grönt. Vi har försökt ha grönsaker till förrätt och frukt till efterrätt och mellis. Tycker det fungerar ganska bra. Men det är inte ofta barnet ber om att fâ frukt och grönt. Soppa, röror, grytor, mos och sâser har funkat bra för oss. Râa och kokta grönsaker funkar bättre just som förrätt men blir oftast bara smakade pâ om det serveras tillsammans med ris, pasta, potatis... Tänker att ambitionen är att servera mera fisk och grönt. Vad han faktiskt äter struntar jag lite i för annars känns det som att jag skulle fâ ângest ;o)

Anonym sa...

Det som vi är kassa pâ är förresten skaldjur! Mâste bättra mig där! jag tycker det där med gömda grönsaker känns okej. Men jag har aldrig försökt luras... utan vi äter alltid alla samma mat. Barnet frâgar vad är det... vi svarar med rättens namn... han säger "blä". Jag svarar "det vet du ju inte om du inte smakat", "jag vill att du smakar en tugga"... Sedan släpper vi helt... nâgon mâltid har han inte ätit mer än den enda tuggan, utan lämnat bordet, och dâ har han kanske fâtt en banan och ett glas mjölk innan läggdags. Jag tror det där med neofobi är extremt vanligt mellan 2-6 och att de gillar att bestämma och snöar in pâ favoriter? Sâ är ju de flesta vuxna med när man tänker efter?

Anonym sa...

Vi äter ju franskt. Det är ju praktiskt just eftersom barnet alltid äter nâgot till slut? Först grönsaker och protein, inte sâ mycket kolhydrater, kanske bröd och en liten ostbit, sist yoghurt eller en frukt och umgänge. Ibland äter han bara ärtor och yoghurt. Ibland bara kyckling och ris men det jämnar ut sig tycker jag... Fast vi äter alldeles för mycket pasta för att jag inte alltid ORKAR köpa färsk frukt och grönsaker pâ marknaden eller ORKAR fundera ut rätter. FISK har vi inte sâ fin färsk fisk i vâra närbutiker sâ det är ett problem och köttet ocksâ sâdär. När vi bodde inne i Paris var det sâ lätt att köpa fantastiska râvaror, det var jättedyrt men det var världsklass och allt var sjukt gott sâ nu i förorten äter vi mer morötter, potatis, blomkâl, kyckling och lax för det är lättare att köpa... Tristare mat för utbudet är sämre. Billigare!

Miss Marie sa...

Anonym - jag tror också det kan vara lite av en maktgrej, maten är det enda barn kan kontrollera, annars blir de tillsagda vad de ska göra hela tiden, men maten kan de kontrollera! Man kan ju inte tvinga ett barn att äta något de inte vill ha... Fisk gillar Alfred, men skaldjur är vi också dåliga på. Skyller på maken där också, han gillar inte skaldjur! Jag försöker också låta bli att fokusera alltför mycket på vad Alfred äter, tror det jämnar ut sig i längden, men det vore ju bra om han kunde börja äta lite mer grönsaker!

Annika sa...

Jag har haft ett barn som har älskat broccoli, tomater, gurka, majs, jordgubbar, frukt.
MEN som i princip ratat allt annat. Picky, picky, picky.
OCH så svårt för mig under uppväxten.
Det var så svårt att laga middagar, göra bra luncher etc till K. Ja, hela hennes liv.
Nu har jag ingen koll alls på vad hon äter på uni.
När K var runt 1-3 år kunde jag gråta av detta. Men sen gaskade jag upp mig och intalade mig själv att hon inte svälter ihjäl, att hon är frisk, glad, pigg etc.
Men, ja, denna petighet är ett dilemma.
Brukade vara så avis på mina vänner vars barn alla åt "bra".
Ja, pasta ja...pasta och smör åt hon. Eller pasta och olivolja. Kokt potatis med smör, ris.
Men inte så mkt mer.
Suck, ja du hör...
Men sen då alla dessa grönsaker o frukter.

Miss Marie sa...

Annika - det gäller ju att hitta vad de gillar o sen köra på det! :) Jag förväntar mig inte att Alfred ska gilla allt jag serverar, gör han inte det är det okej! Är iallafall glad över att Alfred äter o inte är så petig, men visst har han favoriträtter!

Sofia sa...

Eftersom min är alldeles för liten för att ens äta måste jag vara elak och istället flika in att jag har en snart fyramånaders bebis som sovit hela nätterna sedan han var sex veckor gammal ;-) Peppar peppar haha

Miss Marie sa...

Sofia - f*** you! ;)

Anonym sa...

Jag har inte orkat läsa igenom alla kommentarer här nu, så jag kanske upprepar mig. Men jag tycker att tricket är att ha allt i skålar och att man få plocka som man vill. (Gärna skuret i stavar eller liknande.) Så har H närmat sig nya saker, både mat och grönsaker. En sak som jag märkt också är att det funkar att ta bort det hon helst vill ha. Typ pastan. Om jag serverar kyckling, pasta och grönsaker så vägrar hon grönsaker. Men serverar jag kyckling o grönsaker i skålar, tillsammans med t.ex. fetaostkuber osv, så sitter hon och pillar i sig rejält med grönsaker! :) /T

Miss Marie sa...

T - det gäller alltså att överlista de små? Och ja, samma sak här, serveras pasta är det bara det som går åt! Undrar vad det är i pasta egentligen?!

Sofia sa...

Sorry :P Men bara för det så vaknade han halv sju igår och ville gå upp istället för att som vanligt sova till nio-tio tiden...