Illamåendet har som sagt kommit och gått, vissa dofter triggar igång det, men det kan vara lite vad som helst. Kaffedoft, som jag vanligtvis älskar, har jag inte klarat av och när jag såg en hund bajsa på trottoaren höll jag på att kräkas där och då. Tur att jag inte haft ett blöjbarn här hemma, då hade jag nog behövt en gasmask när det var dags för blöjbyte! Energin har varit ungefär lika med noll, det kan hänga ihop med att jag varit mycket förkyld, men jobbigt är det hur som helst.
Alfred är eld och lågor över att bli storebror! Jag trodde det skulle vara för abstrakt för honom att ta in, men han verkade fatta direkt. Och vi har såklart haft diskussionen om hur bebisen faktiskt hamnade i min mage till att börja med... Han är verkligen gullig, det är kul att få uppleva den här graviditeten genom honom. Häromdagen hyssjade han mig, ställde sig bredvid mig med örat mot min mage och lyssnade om bebisen pratade svenska eller engelska? Som tur var sa Alfred att hen förstår båda språken, precis som han! Puh, kunde ha blivit jobbigt annars...
Det är verkligen en annorlunda upplevelse att vara gravid i England jämfört med Tyskland. England inbillar jag mig är lite mer likt Sverige, medan det är mer business i Tyskland. Med Alfred kunde jag välja bland en mängd gynekologer, här har jag en barnmorska att gå till. Vid första besöket här tog de blodprov och jag fick svara på frågor, i München skakade jag hand med gynekologen sen fick jag ta av mig på överkroppen och hon kände efter knölar i brösten och sedan fick jag ta av mig på underkroppen och göra ett vaginalt ultraljud. Det var i och för sig häftigt att höra bebisens hjärtljud och se den redan i vecka 7, men det är kanske inte direkt nödvändigt? Som sagt, mer business i Tyskland, det hänger ihop med deras sjukförsäkringssystem, men det känns skönt att ha det lite mer avslappnat här i England med den här graviditeten!
12 kommentarer:
Men oj vad roligt Marie!! Grattis! Och sa spannade for Alfred att bli storebror. Verkligen skoj for er alla. Kram!!
Ja det är intressant att uppleva gravidvård i olika länder...
Vad roligt att Alfred är så intresserade. Oscar är ju alldeles för liten för att förstå det där med syskon. Han har bara den här veckan för första gången visat lite, lite intresse för sin lillebror. Han är ju så liten själv än!
Alfred börjar väl skolan till hösten också så du kommer ju kunna få egentid med bebisen - mysigt! Jag har ju båda hemma, vilket fungerar bra men stackars Oliver får liksom mest hänga på, jag har inte tid att ligga o gosa med honom som jag o Oscar gjorde.
Jobbigt att du har mått dåligt, det gjorde jg också. Och tröttheten var hemsk!! Hoppas du får må bättre och bättre nu.
Jag hoppas du snart slipper ifrån illamåendet. Det är verkligen intressant när det gäller vård i olika länder. Vad kul att Alfred tycker att det ska bli så spännande att bli storebror. Han är ju så pass stor nu att han kan hjälpa dig lite med babyn och är så stor att han är relatvit självständig. Det blir kanske inte lika stressigt som om han hade varit mindre och du hade haft en baby och en toddler.
Kramar!
Jag säger grattis igen!
Den där bilden på insta var ju så rolig!!
Härligt att du ska få en till.
Inte kul att må illa. Jag minns hur känslig för lukter jag också var, och att jag inte kunde dricka kaffe eller te. Det smakade INTE.
Härligt och roligt för er.
KUL också att Alfred är så pass stor att han förstår. Det ska bli jättekul att följa din graviditet här.
Önskar dig en fin helg!!
Millan - tack! Vi är eld o lågor alla tre! :)
Eastcoastmom - ja, verkligen! Jag har sagt till maken att flyttar vi till Sverige blir det ett till barn, måste ju få uppleva graviditet där också! ;)
Sofia - jag tror bebisar vänjer sig fort, det blir ju vad Oliver är van vid! Men jag kan förstå att du som mamma kan få lite dåligt samvete ibland, men jag tror inte du behöver oroa dig för det. Det ska bli skönt att Alfred är i skolan, då har jag tid att umgås med bebisen också! :)
Desiree - hoppas jag också! Inte alls kul med det här, men det går väl över förr eller senare..!
Annika - tack! Ja, det är konstigt hur känslig man kan bli för mat o dofter! Eller ja, allt är ju konstigt med graviditet så... :)
Åh! Stort grattis! Har läst din blogg länge men är dålig på att kommentera. Detta kräver ju dock en liten rad såklart!
Emma - tack! :)
Å, Marie!!!
GRATTIS. Underbara nyheter!
KRAM!
Charlie - tack, vi är väldigt glada! :)
Jag hade bara en väldigt kort period, max 2-3 veckor, när jag tyckte kaffe var så där, vilket var tur för jag älskar kaffe! :) Mådde ju illa halva graviditeterna och av och till resten, men det blev oftast inte värre av mat eller lukt, snarare hjälpte det att äta konstant ha ha. Men med Isolde åt jag torkade aprikoser för att hålla illamåendet i schack men det kunde jag inte med Harald men tror det var mer att jag förknippade dem med illamående då, dvs att det var mer psykiskt.
Jag föredrar det mindre medicinska. Här i Belgien är det ju mer som Tyskland, koller stup i kvarten, och jag vet inte om jag skulle vilja föda här där det inte finns lustgas (även om med Harald behövde jag bara det en timme så hade nog klarat mig ändå just vg den förlossningen) och jag kanske inte får föda som jag vill, som på en pall i Sverige.
Anna - ja, mat hjälper mig också! Jobbigast på morgonen när jag ska försöka få till nån bra frukost samtidigt som jag mår illa! :( Nej, i Tyskland finns inte heller lustgas, men jag är lite rädd för det, så inget jag direkt saknade!
Skicka en kommentar