torsdag, januari 20, 2011

Historien bakom Blueberry

I början var det så overkligt och abstrakt att vi knappt visste vad vi skulle kalla "det". Foster? Bebis? Gulleplutten? Nja, det finns liksom inget bra ord.


Så satt vi och läste om "det", hur det var stort som ett blåbär, blueberry. Och vi skojade om hur det rimmade på vårt efternamn. Några dagar senare ringde jag till en gynekolog där sköterskan trodde mitt namn var Frau Blueberry. Väldigt komiskt.


Sen fastnade liksom Blueberry. Bara för att ha något att kalla "det", istället för just "det", som faktiskt är lite tråkigt. Och det fastnade hos familj och vänner också, så mycket att vi nu använder det även med människor som inte har hört det förut. Flertalet är det som har gjort stora ögon och undrat om det verkligen är vad "det" ska heta? No need to worry, så elaka är vi inte!

5 kommentarer:

storasyster sa...

Ja nåt måste "det" ju kallas. tycker ni har ett fint smeknamn.

brysselkakan sa...

Gulligt! Fast första gången tänkte jag på "blue baby"... som ju är något helt annat!

Annika sa...

Ja, men det är gulligt...
Blueberry...
KUl sedan att höra den lilles namn...
OCH jag fattar inte att det är dags för dig vilken dag som helst...
IIIIIIIHHH!!!! Så spännande!!

skruttplutt sa...

Jag tycker Blueberry har varit ett perfekt smeknamn! Det får mig att tänka på Putte i blåbärskogen. (har du inte läst den så måste du göra det) En av de vackraste barnböckerna som finns

Marie sa...

Storasyster - tack! :)

Brysselkakan - hualigen, ja det får vi hoppas han inte blir!

Annika - jag vet, IIIIIHHHH! :D

Skruttplutt - åh, Putte i Blåbärsskogen! Den är ju så fin! Den måste vi läsa för honom sen! :)