En dag förra veckan körde Engelsmannen och jag genom de närkingska skogarna in i de östgötska skogarna. I ett litet torp utanför Rimforsa träffade vi tre vänner som vi inte träffat alla på samma gång sedan vi gifte oss för fyra år sedan! Hög tid att träffas, med andra ord! De här tre tjejerna träffade jag i Linköping när vi alla pluggade där, och det känns som en halv livstid sedan.
Och där, vid det röda torpet med vita knutar, mellan kossor och rågvete, pratade vi bort timmar om allt mellan himmel och jord. Det har hänt mycket på fyra år; giftermål, nya kärlekar, uppbrott, graviditeter, barn, karriärer, nya jobb, nya länder och mycket till. Vi pratade på som om det var fyra dagar sedan vi träffades senast, inte fyra år, och när vi till sist gick och lade oss fick jag sova i två timmar innan väckarklockan ringde och jag var tvungen att skjutsa Engelsmannen till flygplatsen för hans flyg hem till München. Zzzz. Men det var det värt! Tack för fina dagar, tjejer!