Så var det helg igen

Vad skönt det är med helg! Kan behöva en liten paus från allt polskt, indiskt och engelskt (kan ju bli svårt när jag bor här, men iallafall).

Måste kanske skjutsa grannie söderöver imorgon, men har inte så stor lust med det. Måste (många måsten här, ska kanske lyssna på Teri Hatcher och försöka sålla bort alla måsten i livet) skaffa engelskt bankkonto, skaffa national insurance number, fixa mobilen och skaffa jobbskor. Gärna igår, typ. Men ALLT i England (jaja, nästan allt iallafall) stänger halv sex, och jag slutar jobbet fem. Tack för den liksom.


Titta här vilken fin utsikt jag har vid lägenheten! Ibland är England inte så dumt...

Dagens idiot: En firma som vi samarbetar med håller på med remortgaging (alltså belåna sitt hus för att få ut mer pengar), och en av deras medarbetare höll ett föredrag om hur det funkade, och berättade att man även kunde belåna lägenheter, båtplatser (vid Themsen till exempel, funkar nog inte så bra med Sottern) och annat smått och gott. Efter fem minuter räcker Abadohla upp handen och undrar:

So, can you remortgage houses too?

Att vissa bara orkar...

Så har man jobbat ytterligare en dag. Det går långsamt framåt! Märker att allting tar lite längre tid i England; första dagen fyllde vi bara i en massa formulär (som jag redan berättat om, så jag ska inte fortsätta på den linjen), och nu har vi äntligen knäppt på datorerna, men inte mycket mer än så. Men sakta, sakta...

Jag trodde faktiskt inte att jag skulle kunna hitta ett jobb i England, där jag faktiskt har nytta av det jag har pluggat på universitetet. Jag är sååå glad att jag gick International Business English i våras, har otroligt mycket hjälp av den när dom slänger engelska fackuttryck omkring sig. Antar att jag också kommer använda mina kunskaper i kredit- och obetåndsrätt när jag väl börjar samla in skulder från svenskar, så det ska bli kul! Som Iccan skulle säga; det här kommer se bra ut på CV:et! :)

Fast... kan kanske inte komma hem över jul, eftersom kontoret bara har stängt på juldagen och annandag jul (vilket är måndag och tisdag i år). Jag har fem dagars semester att ta ut, men eftersom jag började där sent, så har ju alla andra redan bokat sin semester... vilket kan göra det svårt för mig att boka några dagar då. :( Stackars mig, fira jul i England.

Tur för mig då, att min kära mamma har så bra svar på allting; "men Marie, det är ju inte hela världen. En jul i England kan ju vara kul?" Bra svar, mamma. Jag skulle ha mått så mycket sämre om mamma hade reagerat såsom jag reagerade (självklart reagerade jag väldigt sansat, vad trodde ni?!) Ibland är det skönt att ha en mamma (ha! Vem lurar jag, det är alltid skönt att ha en mamma). Tack, mamma.

Förresten, ni som inte fattat det än; läs Teri Hatchers bok "Burnt Toast", den är verkligen tankvärd... tycker jag iallafall!

Dagens polack: Vi har just fått reda på att ett av våra användarnamn ska vara de fyra första bokstäverna i vårt efternamn, plus tre siffror (ANDE123 skulle till exempel mitt användarnamn kunna vara). Inte alls svårt, eller hur? Men eftersom läraren använde en annans namn som förslag, så fattade inte polacken. När hon väl fatta hur hennes användarnamn skulle kunna se ut, så undrade hon hur användarnamnet skulle vara för den som bara har ett trestavigt efternamn? Döööhhhh. Läraren sa, att eftersom ingen i rummet hade ett trestavigt efternamn, så spelade det ingen roll, men polacken nöjde sig inte med det. Läraren förklarade då, att om det nu skulle vara nån som hette Lee i efternamn, så skulle man helt enkelt ta första bokstaven i ens förnamn och lägga till, svårare än så var det inte. Polacken fattade dock fortfarande inte, men vid det här laget hade läraren idiotförklarat polacken, och gått vidare.

På nästföljande rast kommer läraren ut och utbrister; does she ever shut up?!

Nej, tyvärr inte. Polacken bara fortsätter och babbla, och ingen förstår hälften av vad hon säger...

Oh la la, både Kirsten och Sienna är glamourösa på röda mattan, och båda är så mycket snyggare med längre hår. Gillar inte alls Siennas korta hår, nej nej.

En som verkar dela stylist med Posh och Britney, är Janet Jackson. What was she thinking?

Jag lovade en uppdatering om min första dag på jobbet, och jag kan väl inte bryta det löftet, så here we go!

Dagen började kanon med att jag tappade min tallrik i golvet och lyckades skvimpa ut både mjölk och juice. Tallriken gick såklart sönder och mackan blev alldeles mosad. Antar att det var en självmordsbenägen macka. Lika bra att jag inte åt den.

Väl vid jobbet (som ligger tio minuters promenad bort, helt perfekt), så var det jag, en tyska, en polska och två english gentlemen. Till slut fylldes gruppen på tills vi var tolv stycken, däribland en kines, en nigerian och en engelsman som kunde prata franska (impressive!). Vi satt sen hela dagen och blev matad med information om företaget, muy roligt (not).

Vad jag bland annat fick reda på idag, var att vid brand ska jag gå till närmaste utgången, INTE springa. Ok. Sen fick jag skriva namnet på den person som, om jag har jobbat mer än tolv månader och sen råkar dö, får ut fyra gånger min årslön. Så om jag dör om ett år så är det troligen Mike som ligger bakom det, bara så ni vet.

Dagens fundering: Varför är alla polacker jag möter så otroligt jobbigt uppblåsta? Dagens polack, gick på (on and on) om hur bra hon var på språk (hon kunde minsann både engelska, ryska, polska, italienska och tyska, och tyska var ju "hur lätt som helst" (det upprörde min tyska kollega lite)) och hur bra Polen var (varför är hon i England då?) och att hennes "landlord" minsann skjutsade henne till och från jobbet och han älskade henne jättemycket och hon var jätteintresserad av mode (ja, två decimeters utväxt och synliga stringtrosor är ju väldigt moderiktigt)! Det var samma sak med polackerna jag träffade i Paris, de är så himla full of themselves! Ge dem lite svensk anspråkslöshet, det går så himla mycket längre...

Nu är jag så trött, så trött, och som tur är så har min drömprins lagat middag åt mig. Mmmm...

Första dagen på nya jobet... hualigen! Mr M och jag fick åka och panikshoppa några propra kjolar, eftersom dresskoden är "smart", vilket betyder no jeans! Jag har bara jeans i min garderob... Engelsmännen är lite väl konservativa när det gäller sånt där, tycker jag...

Är nervös!

Berättar hur det gick senare...:)

Dansa, min docka, medan du är unger...

Den här outfiten bar Posh till ett dop i Rom. Passande? Nja, vet inte riktigt va. Snyggt? Hmm, ja, om den vore vit eller rosa så skulle den passa jättebra på en barbie. Eller på den där dockan som poppar upp när man öppnar speldosan. Hmmm...


När du blir gammal, blir du så tunger...

Jag kan ju inte vara sämre än Jennifer Meyer, så jag visar lite av mina fina smycken också!

På tal om DH...

Ja, på tal om DH. Jag har nyss köpt Teri Hatchers bok "Burnt Toast- and other philosophies of life", och jag kan varmt rekommendera den. Hon skriver nästan i lite bloggstil, fast en väldigt välskriven blogg!

Hon skriver om saker som jag tror alla kvinnor/tjejer/flickor kan känna igen sig i, eller känna igen i människor i ens omgivning iallafall. Bland annat skriver hon om hur hon klankar ner på sig själv när hon inte klarar något som hon tycker att hon borde klara. Hennes exempel är på en löparrunda, när hon inte orkar springa hela vägen uppför en backe, och under hela tiden hon går uppför backen så tänker hon; "God, you're so lame. You can't even make it up this hill."

Hon menar, att istället för att göra så, borde hon komplimentera sig själv för att hon överhuvudtaget är ute och springer. Det tror jag är något vi alla borde tänka på ibland, eller snarare väldigt ofta.

Ett annat ställe i boken, som jag tagit till mig, är när hon slutat med Lois och Clark och skulle vara med i Cabaret i LA. Hon tyckte hon klarade av det ganska bra, men dagen efter premiären blev hon totalsågad av LA Times. Hon bröt ihop, men så fick hon ett tips från en kompis, som sa åt henne att skriva fuck 'em på tårna. Ingen annan såg det, det var bara hon som visste vad som stod på hennes tår, gömda under strumpbyxor och skor. Det påminde henne om att det enda som betydde något, var att hon var stolt över sitt arbete, och att ingen, inte ens en sur kritiker, kunde ta den erfarenheten ifrån henne.

Det är något jag tror vi alla borde göra, så gå och skriv fuck 'em på tårna, och njut av livet nu! Halleluja!

DH

Neeeej! Varför gör jag det här? Nu har jag råkat (hmm, råkat med uppsåt isåfall) läsa om Desperate Housewives- avsnitt som inte har sänts i Sverige än! Jag avskyr när jag gör det, ändå gör jag det. Så nu vet jag vad som kommer hända i de DH-avsnitt som snart sänds i Sverige, och även, ungefär, vad som kommer hända i säsong tre, som precis börjat sändas i USA! Det ser inte bra ut, fast ändå bra... om ni förstår vad jag menar. :) Så nu väntar jag på att England ska komma ikapp, och att brevbäraren ska skynda på posten från mademoiselle T! :)

Det finns många saker jag inte gillar med England. Jag tänker inte ens börja räkna upp alla dessa saker, för det skulle vara alldeles för tråkigt. Inte för att det jag skriver inte är tråkigt ändå, men iallafall.

Nej, istället ska jag prata om en sak jag tycker är bra med England, och USA med för den delen. Det handlar om barnen.

När jag var liten och levde i det lilla samhället som börjar på P, så var det viktigt att ha fantasi. Vi klädde ut oss och lekte både fina damer och Rederiet (det var goda tider det). Vi lekte i skogen med kottarna och stenarna (nej, det var inte under medeltiden, lovar!). Det var helt enkelt en underbar barndom. Men, tyvärr, kan man ju inte leka med kottar och barbie hela livet, man vill ju idrotta och sådär lite grann också.

Men i lilla samhället P, fanns det inte så mycket att välja på. Pappa tränade fotbollslaget som mina systrar spelade i, men när jag väl började spela fotboll så hade det kommit nya tränare. De första tränarna vi hade var riktigt bra, liksom de följande tränarna. Jag slutade med fotbollen efter att vi hade fått en två nya tränare, som verkade tävla om vem som var mest idiotisk. Let's face it, vi var ju inte direkt på elitnivå och hade ingen större önskan om att nå dit heller. För oss var fotboll någonting skoj, inte någonting som självklart var tvungen att leda någonstans. Så när de båda tränarna helt lyckats ta bort glädjen med fotbollen och pajat mitt knä, så slutade jag, liksom hälften av de övriga fotbollsstjejerna i laget. Laget las ner (det finns helt enkelt inte hur många fotbollsintresserade tjejer som helst i samhället P, inte ens när de importerade spelare från andra samhällen så fick de ihop ett lag), och än idag saknas ett damlag i samhället P. Jag skyller helt på tränarna.

Innan dess dansade jag också. Men i lilla samhället P finns det såklart ingen dansskola, så vi var tvungna att ta oss till till stora staden H. Fastän det bara tar en kvart med bil, så verkade resan så oändligt lång för oss som åttaåringar. Vi åkte bil, dansade en timme (jag fick alltid vara kille, bara för att jag var längst!) och sen åkte vi hem igen. Våra stackars föräldrar fick sitta och glo på oss i en timme, roligt för dom. Kommer ihåg att Maria och jag på vägen hem, satt och tittade på regndropparna på sidofönstren och tävlade om vilken regndroppe som kom först. Ja, jag sa ju att det krävdes fantasi.

Sen var det hästarna också. Har man en kusin och en storasyrra som är hästtokiga så är det väl nästintill oundvikligt att man själv börjar rida. Min andra syster lyckades undkomma, men jag fastnade för Gallax. Vi hade ett härligt, (mestadels) kärleksfullt förhållande, som gick ut på att han försökte kasta av mig och jag försökte sitta kvar. Roligaste var väl när han la sig ner i grusgropen (med mig uppe i sadeln) och ville rulla runt, bredvid ett skelett från något djur som jag helst inte vill veta vad det var för något. Den episoden slutade med att jag fick kasta mig av Gallax, medan han nöjt rullade runt i gruset. Gallax ägare bestämde sig till slut för att sälja honom, och någonstans där slutade mitt hästintresse. Jag insåg också att hästar är mer än ett intresse, det är snarare en livsstil. Så, nej tack.

Någonstans där så spelade jag också lite tennis och spelade innebandy. ( Har dock aldrig förstått idéen med innebandy; en lätt liten boll med en massa hål i som man ska skjuta på med en klubba med en massa hål i. Beats me.)

Men, tillbaka till min poäng nu. I England och i USA, där har ungdomarna lite fler möjligheter. I lilla samhället P kunde vi spela lite fotboll, innebandy och på sin höjd tennis (hästar om man hade en snäll släkting). Eftersom allting är mycket närmare i USA och England så har barnen där mycket större möjligheter. Ta Mr M till exempel, som är helt galen i cykling, och har haft världens chans att utveckla det. Han cyklar 2,5 mil på en träningsrunda och tycker inte det är så konstigt (jag tycker det är helt sjukt, jag är stolt när jag cyklar kilometerna till universitetet i Linköping!).

I USA har de talangtävlingar, stavningstävlingar, cheerleading, orkestrar, körer, skönhetstävlingar (det kan man ju diskutera för och emot, men just nu presenterar jag bara fakta) och alla möjliga andra saker. I England har de väl kanske inte samma stora mängd att välja mellan (så många skönhetstävlingar tror jag till exempel att de inte har, om det beror på att brittiskorna är så fula eller inte, ska jag låta vara osagt :)). Grejen jag vill komma fram till, är att om ett barn i England eller USA har ett intresse så kan man ta tillvara på det och utveckla det. I Sverige (iallafall i lilla samhället P), så kunde ens intresse endast utvecklas om intresset var fotboll eller innebandy, typ.

Det är alltså det jag gillar med England, och det har tagit så här många ord att komma fram till det. Men, samtidigt så finns det helt sjukt mycket bilar i England, så om man har barn här kanske de blir påkörda och dör innan de ens har hunnit spela lite fotboll.

Sånt händer iallafall inte i skogen bakom huset i lilla samhället P. Sådetså.

Hi hi, kolla vilka söta hårband Marc Jacobs har gjort! Helt otroligt söta, speciellt blomman, som också kan användas som fläkt när det är varmt... :) Hur sött som helst, det här vill jag ha till våren!

Hualigen. Tydligen ska Tom Cruise producera en film om David Beckhams liv. Varför någon skulle vilja se den... ja, det förstår inte jag, men så är det iallafall.

Eftersom det är en film om David, måste förstås poshy Posh också vara med i den... och hon ska tydligen spelas av Katie Holmes. That makes sense. Alla ser ju att de är så lika... not. Katie är typ två meter och Victoria är typ en meter (med klackar alltså). I och för sig så är båda brunetter och gillar stora glasögon, men där slutar likheten. Katie är classy och klär sig snyggt, medan Posh är trash och världens värsta modeoffer. Bara för att något är modernt betyder inte det att man nödvändigtvis måste klä sig i det (*hint hint* Posh bruna, väldigt osmickrande städrock, här till höger).

Där är en film jag inte kommer vilja se!

Håll i er nu... Det är varmt i England! Nu snackar vi inte lite småljummen höst, nej, sommaren har kommit tillbaka. Just nu är det 27 grader i skuggan, och sol! Visserligen lite vind också, men det är varmt som sjutton. Härligt, härligt! Det är bara och lägga sig och steka vid playan igen då.

Har lagt upp mitt CV på Monster UK, i hopp om att finna lite seriösa arbetsgivare, inte bara idioter. Så idag ringde det (på mobilen, vilket kommer kosta mig skjortan!) och en kvinna började babbla om att dom ville interjuva mig för ett jobb. Såsom jag fattade det, skulle jag på nåt sätt vara mellanhand för Karen Millen och M&S bland annat, för återförsäljare i Rumänien, Frankrike och Marocko. Jag skulle alltså snacka franska... i telefon.

"Oui, d'accord, je... mean, non... je pense que... non... Hmm, d'accord, dix blousons en rouge... rosse... eeehh... pink!"

Skulle inte tro det va.

Och så är intervjun i Blackburn, och om jobbet är där... ja, då är det ju inte direkt så bra. Merde.

På tal om ingenting. Var på Waitrose (typ som ICA) och handlade mat i söndags. Hittade inte äggen, så gick och frågade vid charkdisken. Som vanligt i England så räcker det inte att peka och beskriva vart äggen är, utan de måste följa med och visa, som om jag vore en tolvåring (antar att engelsmännen tycker det är polite att göra så). Snacka om att jag blev chockad när kvinnan (well, tjejen) kommer ut från charkdisken och trippar på höga klackar och i snäv kjol... i en mataffär! Oh my God. Engelskorna måste tro att det är okej att ha högklackat till vad som helst, men det är det inte!

Länge leve fransyskorna; de må inte ha en aning om vad artighet är, men de kan iallafall bära upp klackar med bravur.

Basta.

Sötaste paret just nu är utan tvekan Kate Hudson och Owen Wilson, såååå söta ju! Owen är mycket bättre än den där slusken Kate är gift med, sådetså!

Äckligaste paret däremot, måste ju vara Kate Moss och Pete Doherty. Men det är väl tur att de två druggisarna har varandra, så slipper nån annan ta dom. Usch o fy!

Cute. Både Drew Barrymore och Eva Longoria satsar på upptuperat sextiotalshår, trés sexy. Frågan är om det är lättare att ha än de lagda lockarna..? Makeupen, med sotade ögon och ljusa läppar, är ju iallafall lättare än den röda läpparna! Tror

jag satsar på det här istället...

Eeeeewwww! Usch, kolla in Kate Bosworths revben, riktigt läskigt äckligt. Och på sidan härnere kan ni till och med spela en trudelutt på dom! :)



http://flashandburn.b-logging.com/celebrityxylophonekatebosworthedition.htm

Lite fina smycken är ju aldrig fel. Här är det Jennifer Aniston som har hittat rätt, med Jennifer Meyers smycken. Kolla in hennes hemsida, jag älskar de tunna ringarna en masse, likaså armbanden... lovely!

http://www.jennifermeyerjewelry.com/

Långt eller kort

Ibland önskar jag att man vore rik och berömd. Eller ja, ibland, ALLTID menar jag! Som här, med Cameron Diaz och Jessica Simpson, som ena dagen har kort hår för att dagen efter ha långt hår. Man borde helt klart ha en personlig hårstylist, som kunde hjälpa en med extensions ena dagen, och lagda lockar dagen därpå (se inlägget nedan). Hur skönt vore inte det... Klä mig kan jag göra själv, men en frisör som kommer och fixar håret på morgonen...mmm.... lovely. Så behöver de inte heller hålla på och vela om man ska klippa sig eller inte (lugg eller ingen lugg, bob eller ingen bob), som vi vanliga dödliga människor behöver. Jäklar alltså, man borde blir rik och berömd!

Röda läppar

Jag är inte helt säker på det här med lagt hår och röda läppar, men stjärnorna här verkar ju veta vad de vill ha. Jag fattar bara inte hur de kan få håret att ligga sådär! Men, det förstås, om jag hade en hårstylist omkring mig hela tiden, så skulle nog till och med mitt hår ligga snyggt. Värre med de röda läpparna, jag tuggar i mig läppstiftet direkt. Inte särskilt gott, och inte särskilt snyggt heller. Kanske får öva lite grann.

Tänk om man kunde se så här chic osnygg ut, när man är ute och rastar hunden på stan (jaja, jag har ingen hund, men om jag hade!). Det kanske är så som jag läste i brittiska Glamour; posh ladies klär ner sig när de går ut på stan, medan common girls klär upp sig.

Det fenomenet syns väldigt tydligt här i England, där vissa kvinnor försöker se ut som the WAGs även när de går och shoppar mat. (WAGs betyder wifes and girlfriends, och syftar på fotbollsspelares andra halva. The queen of WAG är såklart Mrs Beckham, hualigen!) Jag föredrar Liv Tylers stil, alltid!

Mmm, gillar Vera Wangs nya kollektion. Feminint, gulligt, mjukt och sköna färger, helt perfekt till våren och sommaren. Jajamänsan, faktum är att jag helt tänker hoppa över hösten och vintern, sådetså.

"-Efter 150 års liberal kamp för jämställdhet så kan jag (Lars Leijonborg, M:s anm) en hel del om det jag med."

Det var väl det jag visste, han är skiiiitgammal! :)

Hans svar var på Maud Olofssons krav om att det ska vara 50-50 av könen på ministerposterna, och att hon tycker att genusundervisning för statsråden ska vara ett måste. Lars menar alltså att han redan kan allting, eftersom han är så gammal och vis. Hmmm... kanske dags för pension då?

Alla flickor, nu suckar vi i kör; aaaahh... Hur gulligt är inte detta? Eva Longoria blir swept away av pojkvännen Tony Parker... sweet. Fransmän kanske inte är så dumma trots allt?

Okej, den som någon gång klagat på att JAG har många handväskor, ska ta en titt på det här inslaget om Nicky Hilton. Hon säger att hon äger runt 300 väskor och att hon sällan använder dom mer än en gång... Tänk på det nästa gång ni shoppar väskor!

http://people.aol.com/people/video/0,27189,1531797_1533117,00.html

1. Var hittade du den här listan? Nånstans på stora vida nätet...
2. Var är dina föräldrar födda? Vet icke!
3. Vad är det senaste du installerade på datorn? Antagligen nåt jättedumt som gör det lättare för alla jäklar och skicka spam till mig!
4. Vilken är din favoritrestaurang? Harry Ramsden i Blackpool! Eller den där restaurangen i St. Germain en Laye som gör jättegod ananasanka...mmm.
5. När badade du i en pool senast? Alldeles för länge sen.
6. Har du varit med i någon skolpjäs? Hmm, ja, om julspex räknas. Jajustja, sen var det nån pjäs på gymnasiet också... hualigen.
7. Hur många barn vill du ha? Vill ha och vill ha... Några stycken skulle väl vara bra, men det är ju inte bara upp till mig.
8. Vilken musikstil tycker du mest illa om? Tycker inte illa om nån musik, all musik passar till olika tillfällen.
9. Har du bestämt dig för vad du ska rösta på i valet? Har ju redan varit ju, och ja, jag röstade.
10. Vad har du för TV-kanaler? En hel massa konstiga engelska kanaler, bland annat tre shoppingkanaler! Fatta, jag kan köpa absolut allt jag behöver från teve-soffan, hur bra är inte det? ;)
11. Har du åkt moped någon gång? Nån gång, ja.
12. Har du busringt någon gång? Nån gång, ja.
13. Har du fått felparkeringsböter? Aldrig. Och det är jag stolt över! ;)
14. Har du hoppat/kan du tänka dig att hoppa bungy-jump eller fallskärm? Har aldrig fattat idéen med det där. Är inte ens särskilt förtjust i att flyga, så fan heller att jag skulle kasta mig ut ur ett flygplan. Pah!
15. Vilken är den plats längst bort som du har besökt? Linköping är väl ganska långt bort? Hjortkvarn är väl för övrigt världens ände, så det är ju långt!
16. Har du en egen trädgård? I Lkpg har jag en egen liten patio :) Där växer det grönt ogräs! Här i Angleterre finns bara vatten.
17. Vilken är din favorit bland tecknade serier? Tecknade filmer är bättre, ääälskar allt Disney!
18. Kan du alla orden i nationalsången? Du gamla, du fria, du... Hmmm.
19. Badkar eller duschkabin? Båda två, tack. Variation förnöjer.
20. Vilken är den bästa film du sett senaste månaden? You, me and Dupree! Älskar den filmen.
21. Favoritpizza? Med räkor på.
22. Chips eller popcorn? Chips, tack.
23. Vilken färg på läppstift använder du? Färgen heter Dare. Väldigt snygg om jag får säga det själv.
24. Har du rökt jordnötsskal någon gång? Eller hur.
25. Har du någonsin varit med i en skönhetstävling? Knappast.
26. Apelsin- eller äppeljuice? Ja, tack.
27. Vem är den senaste som du åt ute med, vad åt ni? Mike, fish and chips!
28. Favoritchoklad? Favorit? Äh, ge mig vilken choklad som helst så är jag nöjd! :)
29. När röstade du senast? Så ofta jag kan, senast poströstning.
30. När åt du en hemodlad tomat sist? Senaste middagen hemma, pappas hemmagjorda slår allt.
31. Har du vunnit en prispokal någon gång? Det är väl nån fotbollspokal nån gång.
32. Är du bra på matlagning? Bra bra, folk äter det jag lagar iallafall.
33. Klarar du att tanka själv? Självklart.
34. Har du beställt något från något av de där shoppingprogrammen som går på reklamteve-kanalerna? Nope.
35. Pepsi eller Coca Cola? Coke.
36. Har du varit tvungen att använda uniform i något jobb? Om pikétröja på Wasa räknas, så, ja, det har jag.
37. Vad var det senaste du handlade? Mat.
38. Har du kräkts offentligt? Typ. Bakom ett träd.
39. Vill du helst bli mångmiljardär eller hitta den sanna kärleken? Har redan hittat kärleken, så mångmiljardär, ja tack!
40. Tror du på kärlek vid första ögonblicket? Nej.
41. Har du ringt något betalnummer? Nope.
42. Kan man vara vän med sitt ex? Nope.
43. Vem var det du besökte på sjukhus senast? Farmor.
44. Hade du mycket hår som liten bebis? Inte direkt nåt Suri-svall, några blonda fjun bara.
45. Vad har du för meddelande på din telefon/mobilsvar? Ingen aning. Jag lyssnar inte på det så ofta...
46. Vad har du i din väska? Alltid plånbok, mobil, glasögon, nycklar och läppglans. Sen beror det på vart jag ska och vad jag ska göra!
47. Någon favoritsak du gör innan du går och lägger dig? Gosar.
48. Vad är du tacksam för idag? Många saker!

Det är när jag ser såna här bilder som jag blir sugen på att klippa lugg... igen. Hmm...

Bitter, bitter...

Jag är trött på kändisar som vill förändra världen. Bono, till exempel. Jag tycker det är jättebra att han VILL förändra världen, men han kanske inte är den mest lämpliga för det. Han har ju satt upp DATA (Debt, AIDS, Trade in Africa) som ett led för att väcka uppmärksamhet mot Afrikas skulder, spridningen av AIDS och dåliga handlesförhållanden, och det är såklart bra. Men när han till exempel är med i Live Aid och Live 8 och försöker få vanliga människor att skänka pengar, ja, då blir det lite dubbelmoral. Han vill att vi ska skänka 10, 100, 1000 eller hur många kronor vi vill till de fattigare. Visst, det är en fin tanke, men så länge han åker runt i privatplan och köper designerkläder, ja, då tänker inte jag skänka nåt till DATA eller Live 8 iallafall. När han skänker en sisådär 80% av sin förmögenhet (vilket iallafall lämnar en hel del miljoner kvar till honom), så kan jag kanske börja skänka pengar. Försök inte ge oss vanliga människor dåligt samvete för att vi inte skänker pengar, pleeeaseee. Skänk några miljoner själv istället, så slipper vi tänka på det.

Angelina Jolie likaså. Det är jättefint att hon adopterar barn, det är jättefint att hon hjälper jordbävningsdrabbade i Pakistan, det är jättefint att hon är goodwillambassadör för UNICEF, men om hon tror att det får mig att donera pengar så tror hon fel. Så länge hon köper designerkläder och tar privata flyglektioner och inte skänker sin förmögenhet till bättre behövande, ja, då skänker inte jag en penny.

Och nu senast är det Scarlett Johansson som ska försöka förändra världen. Hon har gått med på att fronta Project Red, som startats av Bono (God Himself) och går ut på att ett antal procent av visa produkters (från exempelvis Emporio Armani och GAP) vinst går till barn och kvinnor i Afrika som berörts av HIV och AIDS (läs mer på http://www.joinred.com/red.asp den som vill). Jättefin idé... men gå och köp alla tröjor själv då, din stenrika snorunge! Det är ju inte särskilt svårt för någon att stå några timmar framför en kamera, och på så sätt få sitt hollywoodsamvete stillat.

Nä, om kändisar nu vill rädda världen, vad än deras avsikter må vara, så, visst fortsätt. Men jag tänker inte bry mig mer. Amen.

OMG!

Shit vad man kan missa alltså. Tydligen har Taylor Hanson, ni vet snyggingen i mmmboppande bandet Hanson, fått sitt tredje barn! TREDJE! Jag visste inte ens att han kommit i målbrottet... Shit asså, jag hade värsta crushen på honom... För tio år sedan, men iallafall.

Hi hi, var bara tvungen att ta med den här bilden på Nicole Richie. Det ser ut som om hon är en femåring som har varit i mormors garderob och letat kläder, och nu leker hon fin dam. Jättesnygga kläder, väska o glasögon... men de ser bara lite för stora ut! :)

Ja, som ni vet så tycker ju jag att Britney Spears smak är... tja, dålig helt enkelt. Egentligen borde jag ju därmed inte vara förvånad nu... men det är jag! Okej, hon döpte sin första unge till Sean Preston, inte mitt förstaval direkt, men fine fine. Men nu ska hon döpa sin andra unge till Sutton Pierce. Ursäkta? Om det är fult? Jajamänsan, och grymt b att ha samma initialer till båda barnen! Tänk när dom har fått sin femtonde unge (ja, med den farten de har, särskilt pappa Kevin, så kommer de nog ha femton ungar inom fem år), hyffsat svårt att hitta på namn då. Fyyyy!

Jessica!

Men, miss Simpson, vad har hänt egentligen? Jessica brukar vara väldigt on the top när det gäller mode, och alla de här kläderna var för sig är ju väldigt snygga och moderiktiga, men tillsammans... njae. Miss Simpson kanske borde lära sig vad frasen less is more egentligen betyder. Det här funkar inte för mig, sorry!

InStyle

Mitt absoluta favoritmagasin är utan tvekan InStyle. Finns i amerikansk och brittisk version, min favorit är naturligtvis den brittiska! :) InStyle har en perfekt blandning mellan mode, skönhet, kändisar och annat smått och gott. Nu är det bara och hoppas att InStyle dyker upp i en svensk version, hur lovely vore inte det...