fredag, november 23, 2007

Sötisar


Sötaste kändisbebisarna nu!
Olive är dotter till Borat och hon den galna tjejen i the Wedding Crasher (Isla någonting... Fischer?) och sen är det River med mamma Keri Russell. (Jag gillar Olives rosa Converse! =))

tisdag, november 20, 2007

Russian Collection

Finaste nagellacken kommer utan tvekan från OPI. De har så grymt många nyanser att välja mellan, så många att det ibland blir svårt att väjla exakt vilken nyans man vill ha! =) Dagens lyxproblem kanske.

På hösten/vintern tycker jag det är väldigt snyggt med röda och mörka nagellack. Det blir en snygg kontrast mot blek hud. Jag gillar deras nya kollektion Russian Collection, där de har en hel massa snygga nagellack!

Franska Strejker

Gosh, TACK för att jag inte är i Frankrike nu!

Ni som inte vet det, så strejkar bland annat järnvägsanställda i Frankrike. Nil Nove Sub Sole som man skulle säga på latin. Inget nytt under solen.

När jag bodde i Frankrike under ett år så var strejker en del av vardagen. Första gången mina "barn" kom hem och sa att mattanterna skulle strejka dagen efter och att dom var tvungen att ha matsäck med sig, så undrade jag förstås varför mattanterna skulle strejka? Barnen hade ingen aning och inte deras föräldrar heller.

Andra gången det hände så var det liksom bara; igen, varför strejkar de nu då? Ingen visste. Tredje gången det hände så gjorde jag bara en typisk fransk axelryckning (som typ kan översättas med; jag bryr mig inte och skiter i det) och ställde mig att steka pannkakor.

Ibland när man skulle åka RER eller Metro så gick tågen inte så ofta, för då strejkade lokförarna... igen. Då var det bara att vända om och gå hem igen, för man kunde aldrig vara säker på att man skulle kunna komma hem igen under dagen.

Och nu strejkar de igen alltså. Järnvägsanställda strejkar och kollektivtrafiken står stilla i Paris. Denna gång vet jag faktiskt vad strejken handlar om; de strejkar mot ett förslag från Sarkozy att höja pensionsåldern för vissa yrkesgrupper. Det är inte så farligt som det låter. I Frankrike kan vissa yrkesgrupper gå i pension redan runt 50-55, och det förstår ju alla att det inte kommer att funka i längden, och att det är väldigt orättvist mot dom som inte har den möjligheten. Och i söndags så strejkade tusentals människor i Paris, mot en fortsatt strejk. De menar att de strejkande är privilegierade jämfört med resten av befolkningen, och jag är benägen att hålla med! Lägg gärna till lat också. Le Figaro gjorde en opinionsmätning som visade att 84% av franska folket är emot strejkerna, och tycker att Sarkozy ska genomföra reformen.

De franska studenterna har också strejkat. Jojomänsan, de har väl lärt sig att det är så man ska göra. De strejkar mot en lag som röstades igenom i somras, som ger de statliga universiteten ökad självständighet. Studenterna är oroliga för att den lagen leder till ökade klyftor mellan olika universitet och till privatisering.

Man tycker ju kanske att fransmännen borde inse att om de inte strejkade så många gånger, så skulle folk kanske lyssna på dom. Som det är nu så blir det ju bara löjligt.

Det är såna här saker som får mig att tvivla på EU. Hur förväntas vi kunna komma överens med ett land vars invånare strejkar så fort de inte får som de vill ha det? Ska vi i Sverige också börja strejka i tid och otid, för att det är så man ska göra? Nej, om det någon gång är strejk i Sverige, så betyder det ju någonting.

Det här blev ett betydligt längre inlägg än jag räknat med! Men när jag väl sätter igång så är det svårt att få stopp på mig... :)

måndag, november 19, 2007

Julpynt och Lavenderhjärtan


Man skulle kunna likna mitt rum till en tomteverkstad för tillfället. Minus alla flitiga nissar som skulle kunna hjälpa till. Det är ju smyckestillverkning som aldrig förr, samtidigt som jag syr lite lavendelhjärtan och juldekorationer. Jag har några julmarknader snart, så det gäller att ha ett bra lager med grejer. Självklart går det fortfarande bra att gå in på Miss Smultron och kika och beställa. Någon gång i veckan ska jag lägg upp några nya saker där också, bland annat julkollektionen.

Så jajamänsan, jag har utvecklat min business till textiler också! Det är något skönt naivistiskt över hjärtan och så är jag ett big fan av lavendel. Till jul passar inte lavendel så bra, så då blir det bara tyghjärtan... :)

Den uppochnedvända granen

Det senaste big thing i England är... den uppochnervända granen.

Det trodde ni inte va? Nej, inte jag heller.

Den här skönheten kommer från
John Lewis och den är såklart i plast. Jag vet inte riktigt hur det skulle funka att vända en riktig gran upp och ner..? Om någon har prövat/kommer att pröva, please let me know! I'm dying to know! :)

Ni amerikaner som läser min blogg, är det här något amerikanskt påhitt? Eller är verkligen engelsmännen så påhittiga att de hittat på det här själva? :)

Varför man nu skulle vilja ha en gran upp och ner?

Naomi Watts



Liksom förra veckans stilikon, Cameron Diaz, så är Naomi Watts en återkommande kändis här på min blogg. Jag gillar verkligen hennes stil! Jag hyllade exempelvis hennes stil när hon var gravid. Som ni märker är det fler bilder än vanligt, men det är för att hon har en sån fin stil att jag inte kunde välja vilka bilder jag skulle ta, så det får bli en överdos! :)


För er som inte känner till Naomi Watts så kan jag berätta att hon är en australisk skådespelare men född i England. Hennes stora genombrott kom i filmen Mulholland Drive, men mest känd är hon kanske för sin insats i King Kong och The Ring (1 och 2). Hon har även blivit Oscarsnominerad för sin prestation i 21 Gram.

Naomi har en förkärlek till kläder i ljusa färger och pasteller, men ibland klär hon sig även i starka färger som lila, grönt och rött. Naomis stil är elegant och enkel, men med vissa roliga detaljer eller skärningar. Hon är också duktig på att matcha smycken, sjalar och väskor med sina kläder, och jag skulle gärna byta mina väskor mot hennes Pradas! Absolut en stilikon.

Sofia Karlsson - Jag Väntar

Idag lyssnar jag på fantastiska Sofia Karlsson. Favoriten är fortfarande Jag Väntar.

lördag, november 17, 2007

Ljusstake och Julmarknad

Idag var det dags för årets första julmarknad. Jag älskar marknader och då särskilt julmarknader! Bäst är de när det är snöigt och vintrigt, för då känns det väldigt juligt, men en grå, dimmig novemberdag som denna funkar också bra! :)

Förra året gick jag inte på en enda julmarknad (verkar inte finnas i Englaland) så jag fick nästan abstinens. I år har jag alltså lite att ta igen! :)


Marknaden var i Strandvillan i Hjälmarbaden, och så särskilt mycket julsaker hade de inte, men däremot en massa vackra saker.

Jag köpte bland annat en julklapp (som jag inte kan visa här!), boken Att Växa genom Möten av Kay Pollack och så denna otroligt vackra ljusstake från Two Faces of Sweden. Jag tycker ljusstaken nästan är lite fransk, åtminstone väldigt romantisk! :) Självklart ska jag ha ett lite större värmeljus i, men man tager vad man haver. Det ser ut att bli en ljustripp till IKEA snart igen alltså... :)

Inte min Idol

Igår så tittade jag på Idol för första gången på två säsonger. Jag har ingen koll på idolerna, vad de gjort förut och hur bra/dåliga de brukar vara, men jäklar vad jag blev besviken!

Andreas fullkomligt slaktade den helt underbara sången
I Still Haven't Found What I'm Looking For (kollan in länken för att se hur den egentlign ska låta). Amanda skrålade sig igenom Suspicious Minds som i mitt tycke inte är det minsta gospellik, och den mäktiga gospelkören blev bara en vanlig kör. Marie sjöng Whiteny Houstons How Will I Know, och jag blev inte det minsta berörd. Tråkigt, är nog det rätta ordet.

De enda som gjorde en hyffsad insats var Daniel med
California Dreamin och Mattias (som för övrigt åkte ut) med The World's Greatest.

Nej, jag saknar engelska the
X Factor. Den känns mycket roligare. Det kanske är för att de har både grupper och soloartister med, och varje jurymedlem har sina adepter som de väljer låtar till. Idol känns tyvärr väldigt blek i jämförelse. Och så har ju X Factor min favorit, Simon Cowell med. Svenska juryn kommer inte i närheten av honom!

fredag, november 16, 2007

Mateus

Mateus har verkligen hur mycket snyggt porslin som helst! Om jag fick välja så skulle allt mitt proslin vara Mateus, men så är inte fallet, det är mest IKEA faktiskt... Jag gillar den hallonrosaröda färgen, men om jag måste välja så föredrar jag nog porslinet i grönt, blått eller turkost. Grått är också otroligt snyggt! Fatet med fot är helt fantastiskt snyggt i ljust äppelgrönt... vill ha!

Hon är så söt


Ahh... nostalgi. Svensk musik när den är som bäst. Bo Kaspers orkester med Hon är så söt.


Snart är det jul...


... men redan nu är det lite jul i vårt hus!
Mamma och jag tog en sväng till IKEA igår för att "köpa ljus". Som ni förstår kan man inte bara åka till IKEA för att köpa ljus, så "köpa ljus" har numera blivit ett kodord för att shoppa lite vadsomhelst. Bland annat övertalade jag mamma att köpa den vackra, röda hjärtkransen att hänga på dörren (hon var inte så svårövertalad!) och visst pryder den sin plats? IKEA hade en massa fina saker, så det blev en del shopping för mig också! :)

onsdag, november 14, 2007

Cross Cultural Rhetoric

Åh, jag älskar kursen jag började på i måndags! Den känns så rätt, nytänkande och spännande.

Från Linköping och Frankrike är jag van vid föreläsare som står framme vid tavlan och rabblar saker och ibland skriver på tavlan medan vi studenter sitter och skriver för brinnande livet för att inte missa något. Enstaka seminarier finns också, men betoningen ligger på enstaka.

I den här kursen har vi 9 olika lärare (inte alla på samma gång, förstås!) och vi är kanske 20-25 studenter, och det är verkligen ett helt annat undervisningssätt. Här är vi studenter en del av undervisningen och man måste vara vaken och alert hela tiden för att hänga med och kunna ifrågasätta och diskutera. Vi upptäcker nya sätt att konversera med folk, och det är där cross cultural-biten kommer in, i och med att vi har ett samarbete med
Stanford University i Kalifornien, USA. För att kunna jobba i grupper med dom så använder vi Marratech, där vi kan ha videokonferenser med instant messaging och en whiteboard som man delar och där alla ser vilka bilder man visar, vad man skriver eller om man visar en powerpoint-presentation. Väldigt fascinerande och helt otroligt att det finns sån teknologi som gör det möjligt för oss att jobba i grupp med människor på andra sidan jorden!

En rolig grej är också att vi studenter kan ladda hem det programmet, ha Örebros Universitet som host, och sen ha videokonferenser hemifrån! Om vi alltså har grupparbeten kan vi göra dom hemifrån. Så smart. Vi har också en gemensam hemsida där varje student har en blogg där vi publicerar vad vi skrivit under lektioner och läxa, så att vi kan ta del av studenternas på Stanfords uppgifter och de kan läsa vårt arbete.


Ett helt nytt sätt att studera och jag är helt fascinerad! :)

Musik och kärleken

Jaha, då var man tillbaks till ruta ett igen. Engelsmannen är på ett plan någonstans över Nordsjön på väg hem. Eller ja, han flyger med Ryanair, så han kanske råkar komma till Ryssland istället, vem vet.

Lite deppigt ikväll alltså, så jag försöker hålla humöret uppe med att lyssna på bra musik, men det blir mest halvdeppiga kärlekssånger. Jag kan inte låta bli att sjunga med Mika i
a little bit of love, little bit of love, little bit of love, little bit of love tills min röst går upp i falsett.

Sen blir det en del
Hey there Delilah och A thousand miles seems pretty far, but they've got planes and trains and cars, I'd walk to you if I had no other way. Our friends would all make fun of us and we'll just laugh along because we know, that none of them have felt this way.

Och så Bono och The Corrs version av When The Stars Go Blue
. Så vacker. Gå in och lyssna på den, vettja. Where do you go when you're lonely, I'll follow you...

This kind of love it's what I dreamed about

To flyga eller not to flyga...

Hos Aftonbladet kan man läsa att meterologen Pär Holmgren varnar för att vi svenskar måste sluta med att flyga överallt vi ska, för annars kommer jorden att gå under, typ. Han säger att flygtrafiken står för 9% av koldioxidutsläppen och att vi borde sluta att flyga i cirka 50 år för då kanske det finns miljövänliga flygplan som vi kan flyga med. Hallå, Pärra, kom tillbaks tillverkligheten! Om nu flygtrafken står för 9%, så betyder det ju att någonting annat släpper ut 91%, så vi kanske borde göra något åt det också och inte bara fokusera på flyget, eller?

Jag kan inte särskilt mycket om ämnet, men min alldeles egna flygplansnörd säger att flyget inte är en så stor bov i dramat. Och det är ju inte alltför lätt att ge upp flygandet när man har ett distansförhållandet med en man i ett annat land, annars skulle jag gärna aldrig någonsin flyga mer! :) Men i slutet av artikeln frågar reportern om Pärra har ändrat sina flygvanor och han svarar att han "så gott som slutat att flyga inrikes"... Inrikes är väl ingen större grej att istället åka tåg eller buss, det är ju just utrikes som är problemet!?

Va skönt, jag och Pärra kan ju sova gott om natten, eftersom vi båda mer eller mindre slutat flyga inrikes iallafall... Hmm...

Ordlös Onsdag - Så Vit Som en Snö



Ordlös Onsdag hittar du hos Nejma i Marocko

Hemma hos Ernst...

... eller så hemma det kan bli iallafall! Det är självfallet min älskade Ernst Kirchsteiger jag pratar om, och vi var hos Karin och Håkan vars lada gjordes om på Sommartorpet i somras. (Tack SVT för att man kan se så många av era program på webben! :)) Nu våldgästade vi ju inte dom, utan de har Bondens Egen Butik där man kan köpa närproducerat kök och grönsaker, och även deras egna jättegoda ostar och även fårskinn och lite annat smått och gott. De har också ett fik inne i ladan.Självklart var jag mest intresserad av att få se Ernsts alla ideer i verkligheten, och ladan var verkligen så fin som den såg ut att vara på tv, men betydligt mindre! På tv verkar allt så stort. Det var väldigt kallt därinne, så jag förstår att ladan är designad mest för sommarbruk, fast de hade gjort sitt bästa för att få ladan vintermysig, med en stor varm spis mitt i rum och en massa sköna fårplädar på soffan. Fårskinnet Ernst lindade runt trappräcket var verkligen jättemysigt!
På gården hade de angoragetter, och de var verkligen hur söta som helst. Lång lurvig päls, och de var inte det minsta rädda för att komma fram till oss. Så söta. Jag gillade också fönstrena och glasdörren/väggen med sina svarta lister, väldigt fina.
Jag kan kan rekommendera en utflykt till Bondens egen butik, inte minst för att se Ernst ideer, men också för att kunna köpa lite närproducerade produkter. Ostarna (vi smakade Evert och Maja) var jättegoda och är väl värda pengarna.

tisdag, november 13, 2007

Waitress i Sverige

Weeiii! Waitress kommer äntligen till Sverige! Filmen har biopremiär 30 november och jag hoppas verkligen den kommer till min biograf. Jag har velat se den länge, men missade den när den gick i England, så nu ska jag verkligen passa på! Hoppas hoppas hoppas den kommer hit.

Hold the banana!

Bröst


Gillar ni era bröst? Jag har aldrig riktigt tänkt på det, utan mina bröst är mina bröst och de är där de är och ser ut som de gör. Ingenting att orda om, alltså.

Jag såg ett program i England, där Trinny och Susannah sprang land och rike runt för att ta reda på varför så många kvinnor inte gillar sina bröst och varför de har fel storlek på sin behå. Jag blev uppriktigt chockad när kvinna efter kvinna konstaterade att de verkligen avskydde sina bröst! Jag förstår inte hur man kan avsky sina bröst, det är ju en del av en själv? Jag kan i och för sig förstå det om brösten i fråga är jättestora och förhindrar ens vardagliga liv och hoppar omkring när man sportar, men om man
har ett par normalstora/små bröst så finns det ju ingenting att klaga på, eller?

Sen verkar det ju vara otroligt svårt att få folk att ta på sig rätt behåstorlek. I programmet fick 900 kvinnor komma och bli mätta och få en gratis behå i deras rätta storlek, och det visade sig att 90% av dessa kvinnor hade fel storlek på sin behå! Oftast var det så att de hade för liten kupstorlek och för stor storlek på omkretsen, vilket ledde till att behån gled upp och ner och inte gav rätt stöd. En bra ledtråd är att om bröstet antingen väller över kanten ovanpå, eller kikar under bygeln så betyder det att behån är för liten.

Självklart har väl alla småbröstade kvinnor undrat över hur det är att ha stor bröst, liksom alla storbröstade ibland önskar att deras bröst var mindre. Om ni är bekanta med Trinny och Susannah tidigare, så vet ni kanske att Susannah har lite större bröst, medan Trinny har små bröst. Under programmets gång så ville Trinny prova på hur det skulle kännas med stora bröst, så hon fick hjälp att klistra på ett par verkligen naturtrogna bröst i storlek D, för att se hur det kändes. Bland annat tränade hon en timme med sin PT, och hela tiden kutade hon för att hon inte var van vid de stora brösten, och hon undrade hur storbröstade kvinnor orkade med att träna med allt det extra framtill! Hon konstaterade slutligen att hon var nöjd med sina små bröst, och om hon ville ha lite fylligare bröst så la hon helt enkelt i inlägg i behån.

Deras slutsats var att man borde vara nöjd med sina bröst, och med rätt behå kunde man kontrollera sina bröst, oavsett om de var små eller stora!

Så hur är det med oss svenskar, gillar vi våra bröst, eller inte?!

måndag, november 12, 2007

Cameron Diaz



Cameron Diaz är en gammal favorit här på bloggen, jag har ofta inspirationsbilder på henne här. Cameron är en amerikansk skådespelare och före detta modell, som har bra koll på sina kläder!

Camerons stil är fun fun fun, och hon har gärna kläder med roliga detaljer eller stora halsband. Hon är inte rädd för att ta risker i modet och visar gärna upp sin kropp i tighta klänningar. Min favorit är den tighta guldklänningen hon bar på en Shrekpremiär, men jag gillar också mixen av lila klänning och turkosa smycken, fin kombination!

På oscarsgalan 2002 hade hon på sig en kimonoinspirerad mönstrad klänning från Emanuel Ungaro Couture, och den fick stor uppmärksamhet, inte minst för att Cameron satte ett halsband från Fred Leighton som bälte på klänningen!

Cameron är ett bra exempel på att mode och kläder ska vara roligt och inte behövs tas på så stort allvar. Hon visar också att man inte ska vara rädd för att visa upp den del av kroppen som man är stolt över (vilket i Camerons fall är hela kroppen!) och att man ska våga ta risker. Absolut en stilikon.

Inte flyga mer!

Blääääk! Jag tror att Gud (eller någon annan) försöker berätta för mig att jag inte ska ut och flyga. Det här gången landade vi på Arlanda istället för på Skavsta som planerat, eftersom det hade snöat på Skavsta. Jag tycker det är lite konstigt att svenska flygplatser inte kan hålla landningsbanan ren när det snöar. Jag menar, snö kommer ju varje år till Sverige, så det är ju inget nytt fenomen direkt! Vi fick cirkla i en halvtimme över Skavsta medan de försökte få landningsbanan ren, sen gick vi ner för landningen men innan vi landade så steg vi igen och piloten meddelade att de hade stängt Skavsta flygplats. Jaha.

Jag har flygit med Ryanair fyra gånger, och två gånger har vi fått landa på Arlanda istället för Skavsta, så tydligen är det fifty/fifty vilken flygplats man kommer till. Ryanair verkar ju inte ha nån större koll på något.

Självklart var jag inte särskilt glad när vi fick det här meddelandet, eftersom klockan var runt ett på natten och mina föräldrar stod och väntade på Skavsta, och snorkigare personal får man leta efter. Ryanair anställer antagligen den billigaste arbetskaften de kan hitta så det blir många polacker. Jag är själv van att vara utlänning så jag har absolut inte något emot utlänningar, men jobbar man på ett flygplan tycker jag att engelskan ska vara riktigt bra, inte minst med tanke på om det skulle hända något. Denna flyvärdinna snackade på med sin polengelska och vi passagerare, svenskar och britter, tittade på varandra för att försöka lista ut om någon förstod vad hon sa. Det var först när svenska piloten förklarade på engelska varför vi inte landade, som alla förstod. Om det hade varit något allvarligare som hänt så hade ju det kunnat sluta i katastrof.

Direkt när vi fick reda på att vi skulle landa på Arlanda så tillkallade jag mig en flygvärdinna för att få svar på mina frågor. Vintern 2004 åkte jag från Glasgow med två kompisar, och vi kom också mitt i ett snöoväder så att vi fick landa på Arlanda. Den gången tog det upp till fyra timmar innan Ryanair fick arslet ur vagnen och skaffade fram bussar till alla de som var tvungna att ta sig till Skavsta eftersom de hade bilar där. Nu ville jag såklart veta hur lång tid det skulle ta för dom att skaffa fram bussar, så vi visste om vi skulle be mina föräldrar åka till Arlanda eller möta oss på Skavsta. "How am I suppose to know that?" var svaret jag fick på det. Ja, kanske för att du jobbar för Ryanair och det är ni som ska skaffa fram bussarna, det är kanske därför du är suppose to know that. Sen klagade hon på att hon blev upprörd när jag blev upprörd, ja, tacka f*n att jag blir upprörd när man inte ens kan få en beräkning på hur lång tid det ska ta för dom att skaffa fram bussarna, eller inte ens ett svar på om de har börjat ordna fram bussarna eller inte, när de har råkat landa på fel sida Stockholm! Jag tycker faktiskt det är en information som man borde kunna begära att få! Säga vad man vill om SAS, men när det händer något med dom, så får man iallafall information direkt!

När vi väl hade landat på Arlanda och jag kunde ringa till mina föräldrar, så visade det sig att de redan var på motorvägen på väg till Arlanda. Det är vid såna tillfällen man är extremt glad att man har föräldrar som ställer upp för en! :) Det tog Ryanair en och en halv evighet att skaffa fram en buss som skulle ta oss från flygplanet till terminalen, så när vi hade fått bagaget och kommit fram till terminalen så behövde vi bara vänta i några minuter innan mina föräldrar var framme. När vi åkte från flygplatsen så såg vi de långa köerna med passagerare som väntade på bussen till Skavsta. Jag har ingen aning om när den väl kom! Halv fem (nåååågra timmar senare än beräknat) var vi till slut hemma och somnade snabbt.

Summa summarum. Flyg inte. Flyg iallafall inte om ni ser att jag är med flgplanet, för då kan ni räkna med att vi kommer att bli försenade, tappa bort bagaget eller bara landa på fel flygplats. Sånt som händer liksom. Lite för ofta för min smak. Nästa gång ska jag gå och simma till England, sådetså.

fredag, november 09, 2007

27 Dresses


Film, film, film! Och bröllop, bröllop, bröllop! Två av mina favourite things, då måste det ju bara bli bra?! Underbara Katherine Heigl spelar en brudtärna som aldrig lyckas bli brud. Ni kan ju gissa hur många gånger hon varit brudtärna! :) Hon är hemligt kär i sin chef och just när hon tagit mod till sig att berätta det för honom så går chefen och blir kär i hennes syrra istället. Svenska (?) Malin Åkerman spelar syrran. Min gissning är att Katherine kommer att falla för snälla James Marsden (som ju också är med i Enchanted) på slutet (sorry om jag berättar för mycket!;)). Det verkar vara en riktigt skön rom-com och om ni är lite nyfikna så kan ni se alla de 27 klänningarna här. Vilken är er favorit? :)


Svenska för nybörjare.

Jag var inne hos Det Mörka Hotet och hittade dessa klipp och jag var bara tvungen att visa dom här också. Så himla klockrent. Det här blir nåt att visa Engelsmannen... :)



Lyx

Lite lyx kan man väl få drömma om ibland? Isåfall skulle min önskelista se ut ungefär såhär!

Snygga mockastövlar från Jimmy Choo finns hos Net a Porter och fina behån från La Perla finns hos Accessora där också svarta läderväskan finns. Snygga klänningar i merinoull hittas hos The White Company och de matchas fint med de ljusrosa guldörhängena från My Theresa och skön pashmina från My Pashmina (nu också på svenska!). Bruna läderväskan från Aspinal of London är lagom damigt och jag skulle inte ha något emot att ha alla eller åtminstone en av dessa fina ringar på mina fingrar. Fast det är nog ändå en ganska oåtkomlig dröm, dessa skönheter finns nämligen att hitta hos Tiffany. Drömma, var det va? :)

Packning och sånt

Jag tror det räcker med packningen nu. Mössa, vantar och handväska är allt jag behöver, tror jag. Och så liten överraskning för lilla Sofia som snart fyller 6 månader! Stor tjej nu.

Jag gillar inte att packa. Särskilt inte när Ryanair har en tillåten maxvikt av
15 kg på incheckat bagage. Eehh, ja, det är härligt med ett flygbolag som lever i verkligheten. Eller not. Antar att de måste tjäna pengar någonstans.

Storm!

Nej, nej, nej! Jag vill inte att det ska bli snö och storm och blåst och allt annat idag! Imorgon, javisst, men inte idag när jag ska flyga! Förra gången jag flög i snöstrom så fick vi landa på en annan flygplats och stå ute i snö med iskalla fötter för att vänta på bussar som skulle ta oss till den ursprungliga flygplatsen där vår bil stod parkerad. Mitt i natten. Det vill jag inte ha idag, thank you very much!

torsdag, november 08, 2007

Flyg hem

Imorgon bär det av till Sverige igen. På måndag börjar jag en kurs på Örebro universitet. Den verkar både rolig och intressant, så jag är glad att jag fick chans att gå den nu när mina andra planer ändrades lite (hmm...). Retorik och engelska är båda favoritämnen och det ska bli kul att få blanda dom!

Morgondagens flygning innebär första gången med
Ryanair från Liverpool till Skavsta. Ska bli väldigt skönt att slippa SAS och den obligatoriska mellanlandningen på Kastrup. Känns riktigt lyxigt att kunna åka raka vägen hem i stort sett! Själva flygningen är inget jag ser fram emot, det gillar jag inte alls. Jag är inte det minsta rädd (min alldeles egna flygplansingenjör har många gånger påpekat att det är mycket farligare att åka bil än att flyga, så det vet jag vid det här laget), men jag tycker det är så himla långtråkigt. Jag är lång, vilket betyder att jag får sitta ihopklämd med knäna uppe vid hakan. Ofast har man någon bakom sig som fördriver tiden med att sparka i stolsryggen framför, och så min favorit: när personen i stolen framför bestämmer sig för att den ska sova och fäller ner stolsryggen så jag måste sitta och stirra på dennes flint 2 dm från mitt ansikte under resten av flygresan. Sånt irriterar mig verkligen, för att denna person ska ha det bekvämt gör han det dubbelt så obekvämt för mig. Fin ekvation där. Nästa gång det händer ska jag fråga om jag får använda dennes flint som tidningsställ så jag kan läsa. Sådetså.

Hur folk klarar av längre flygturer än två timmar, ja, that beats me!? Efter en timme har jag läst ut min tidning och har tröttnat på att lyssna på Ipoden... and then what? Jag skulle aldrig få för mig att åka till Nya Zeeland eller Australien; fattar ni att det nästan är ett dygn på ett flygplan?! No way. Om dom inte tar tillbaka
Concorde förstås, så att det går fort, men det tvivlar jag på att de gör. Jag stannar nog inom Europa (eller mjligtvis USA!) på mina resor.

Förresten, det har ingenting med resa att göra, men jag måste få ur mig det ändå! I helgen, när vi var på bröllop, så var den ständiga frågan till mig och Engelsmannen:



Have you set a date yet?

Engelsmännen har lite problem med det här med långa förlovningar. :) Den 23 december har vi varit förlovade i 2 år, och det är alldeles för länge för de flesta engelsmän, så nu får vi frågan väldigt ofta. Jag tror aldrig jag har fått den frågan i Sverige, möjligtvis bara på nån förfest eller under ett tjejsnack. Och jag menar, det är ju ingenting som direkt behöver diskuteras. Om vi har set a date, så kommer ju folk få reda på det förr eller senare, right?

Och om vi nu skulle få för oss att rymma och gifta oss, så skulle nog den engelska sidan lyncha oss. :)