9/11

Kommer ni ihåg vad ni gjorde?

Jag var på Grekland med mina föräldrar. Vi var på väg ut på middag och jag gick förbi en bar där det visades på TV att ett flygplan hade flugit in i en skyskrapa i New York. Aj då, vilken otur, tänkte jag.

Dagen efter skulle vi åka hem och vi möttes av en lång kö på flygplatsen, vi fick visa passet minst 4 gånger innan vi fick kliva på planet, lite försenade. Det mumlades bland passagerarna att det hade hänt något i USA, men ingen visste riktigt vad.

Väl ombord och uppe i luften delade de ut dagstidningar. Där, flera tusen meter upp i luften förstod vi vad som hade hänt. Bilderna visade människor som hoppade ut från fönster, människor som panikslaget rusade runt på på New Yorks gator och så flygplan som åkte in i World Trade Centers torn. Inte bara ett torn, utan båda två. Och inte bara i New York, på andra ställen också. Ofattbart och väldigt läskigt att läsa när vi väl satt på flygplanet uppe i luften.

Väl hemma satte vi oss framför teven för att försöka förstå vad som hade hänt.

Två år senare var det dags för något ofattbart igen. Svenska utrikesministern Anna Lindh mördades i Stockholm. Jag kommer ihåg hur jag följde presskonferenserna de hade om hennes tillstånd, och om hur jag satt som på nålar när de skulle hålla en presskonferens på morgonen den 11 september 2003. Där i vardagsrummet i trean i Linköping, som jag delade med en kompis, föll tårarna när nyhetsuppläsarna plötsligt sa att Anna Lindh hade avlidit.

Ofattbara saker, men ändå händer dom.

Ehhh... what?

Jag blir ofta irriterad när jag läser Malin Wollins krönikor i Aftonbladet. Tjejen hade en hyffsat populär blogg och sen helt plötsligt får hon börja skriva krönikor om ämnen som hon inte har mer koll på än någon annan. Don't get it.

Nu handlar hennes krönika om en man som blev pappa mot sin vilja. Såklart jättesynd om pappan, kan inte vara kul att bli pappa om man inte vill. Inte alls kul. Men vad jag stör mig på är att Malin Wollin säger att han inte har valt att bli pappa:

"Och så ska mannen acceptera det. För att han är en man. För att nu har han minsann haft sitt lilla roliga och nu är det dags att vakna upp och ta ansvar. Varför ska han ta ansvar? Han har inte gjort ett val. Är det rimligt att begära att man ska ta ansvar för ett val man inte gjort?"

Jag vet inte riktigt hur hon tänker här. Att mannen inte gjort ett val? Så vitt jag vet väljer man om man vill ha sex eller inte (om man nu inte skulle bli våldtagen förstås). Man väljer om man vill doppa veken i vaxet (so to speak) eller inte. Vi lever i en tid där tillfälligt sex är vanligt och det finns många bra skydd för att förhindra graviditet. Det kanske göra valet abstrakt men det tar ju inte bort valet, möjligheten/risken/chansen att bli gravid finns där alltid om du doppar veken i vaxet. Man måste vara dum i huvudet och inte veta det minsta om blommor och bin för att säga att man "inte hade något val". Man kan ha sex utan att doppa veken i vaxet (ja, jag tycker det är ett väldigt roligt uttryck!) och där är det valet som avgör.

Så kom inte och säg att den stackars mannen inte hade något val, för det hade han.

Efterlysning!

Jag är på jakt efter såna här krokar som har sugproppar på sig. Förstår ni vad jag menar? Jag vill kunna hänga upp saker i badrum och kök utan att behöva borra hål. Tyska fastighetsägare gillar icke hål.

Nån som vet var jag kan hitta sådana krokar? Jag trodde IKEA skulle ha dom men jag hittar dom inte online iallafall!

Nu kan även DU dejta en mördare!

Seriöst?! Det finns en dejtingsida för kriminella. Skrämmande. Som om det inte finns nog med skitstövlar därute redan. Nu kan du kontakta en skitstövel som är kriminell också! Det positiva är att man vet vad man får, antar jag...

Den bästa annonsen tycker jag är mördaren som skriver: "Är dömd för ett mord och har gjort 6 år och har ca 6 kvar. Är för övrigt en lugn och sansad person med fötterna på jorden."

LUGN och SANSAD? Som "råkade" mörda någon? Ja, för det brukar ju lugna och sansade människor göra...

Men jag gissar att det finns några tragiska kvinnor därute som faktiskt faller för det här, och det är nästan mer skrämmande.

Ödesbestämd?

Ibland undrar man om det inte finns en begränsad levnadslängd för vissa. Sen ska de helt enkelt dö. Jag läste om ett par som precis missade Air France-flighten från Brasilien som sedermera störtade. De undkom döden med ren tur.

En vecka senare åker de bil mellan Rom och München och krockar. Kvinnan dör och mannen skadas.

Det är svårt att se annat än att det var ödesbestämt. En människa kan inte undkomma döden hur många som helst, är det så det är?

Dålig planering

Kul kul. På onsdag åker jag från England 06.30 och landar på Skavsta 09:50. Planen är att ta bussen hem. Som går 12.40. Kul kul. Bra planering där. Jag kan ju lika gärna börja gå...

Underklädesfunderingar

Jag är på jakt efter nya underkläder och då passar det ju bra att Victoria's Secret nyss haft visning! Men jag är lite undrande över exakt hur de har tänkt att man ska få på sig kläderna när man har en gigantisk rosa rosett på ryggen? Och kedjorna över kroppen, tror ni inte att de kan skava lite under tröjan och jeansen? Och smycket över naveln, är det ett kyskhetsbälte? Eller vad tror ni? Mycket att fundera över som ni hör. Men Heidi Klum ser ju glad ut iallafall!

And again...

Och nu håller försäkringsbolaget på att trilskas angående min ring. Men nu tar vi i med hårdhandskarna. Akta er.

Det verkar vara ett vanligt problem bland försäljare här i Sverige, det här med att ta ansvar. "Det är inte vårt problem" har jag hört alltför mycket den senaste tiden. Köper jag något från er, oavsett om det är en vara eller en försäkring, så är det banne mig ert problem om jag inte är nöjd!

Rusta sucks

Det är något med mig och buitksbiträden. Antingen har jag en enorm otur eller så är det helt enkelt så att jag ställer högre krav än vad butiksbiträdena är vana vid? Ich weiss nicht. Eller så är det som en kompis säger, butiksbiträdena i Linköping är helt enkelt lite dummare och mindre hjälpsamma än de i Stockholm, eller någon annan stad i Sverige, är och att det helt enkelt bara är att vänja sig vid det.

Igår var jag på Rusta för att köpa cykel. Det tog en blåst brutta en bra stund att komma på om jag verkligen kunde montera ihop cykeln inne på Rusta (eftersom den inte fick plats i bilen), hitta en cykelkorg att montera på cykeln (dom e sluut nu, kan du komma nån anna dag o hämta den? Öh, nej!?), en andra blåst brutta tog god tid på sig att leta reda på en cykelpump att pumpa upp däcken med och kom sedan tillbaka med en likadan cykelpump som vi redan försökt med och inte fick att fungera. Den tredja blåsta bruttan tog priset. Jag förklarade att om jag inte kunde blåsa luft i däcken så kunde jag inte köpa cykeln eftersom det inte går så bra att cykla eller gå med en cykel som inte har luft i däcken, plus att cykeln förstörs då, så hade de möjligen en annan cykelpump? Den blåsta bruttan sa; men det är inte vårt problem...! Har man den inställningen så kanske man har hamnat på fel jobb!!! Vi trodde nästan att det var dolda kameran någonstans...

Till slut lyckades vi iallafall ragga upp en snäll man som lyckades hitta en cykelpump och sedan även hjälpte oss att pumpa däcken. Det ironiska är dock att han inte ens jobbade på Rusta, utan endast var där för att handla en vattenkokare. Jag tror inte den blåsta personalen på Rusta skulle förstå ironin i att kunderna är de trevligaste människorna på Rusta.

Madrid

Usch, jag ryser när jag hör och läser om flygkraschen i Madrid. Eftersom Engelsmannen är flygplansingenjör så vet jag alldeles för mycket om vad som händer med flygplanet då man flyger och hur det kan gå fel. Han har berättat att det är stört risk för att något ska hända vid start och ladning, under tiden när man är uppe i luften kan inte så mycket gå fel, men just vid start och landning händer så mycket med flygplanet och så mycket kan gå fel. Och, det här borde man kanske inte säga, men det är då piloten flyger planet (i luften går den på autopilot) och då finns det större risk för olyckor. Därför sitter jag alltid på helspänn just då.

Det är nog min största mardröm, att jag eller någon nära mig ska störta i ett flygplan. Jag vet att det är mycket större risk att jag krockar med bilen, eller att ett piano ramlar på mitt huvud, men det är just det onaturliga i att flyga och att man inte har det minsta lilla yttepytt att säga till om när man sitter på ett plan. Om jag tycker att piloten flyger dåligt så kan jag inte bara stiga av utan jag måste bara sitta kvar. Och de flesta olyckor orsakas tyvärr av piloten. Kommer ni ihåg den hemska flygplansolyckan i Grekland då flygplanet kraschade in i ett berg? Där var det piloterna som missuppfattade ett alarm och inte satte på sig sina syrgasmasker och därmed blev medvetslösa och inte kunde styra planet och därmed kraschade det. Sånt kan man inte göra något åt när man sitter på flygplanet, syrgasmaskerna kommer ner och man tar på dom och sen tar syrgasen slut. Då är man ganska körd.

Så ikväll sänder jag en tanke till alla de drabbade i Madrid, må ni vila i frid, och en tanke till alla anhöriga.

Mustasch och sommar

Sånt här tycker jag är jätteroligt! =) Vilka människor orkar bry sig liksom? Om några av de som ringde in och klagade på nyhetsankarens mustasch läser min blogg så får ni gärna förklara hur ni tänker och orkar! =)

Jag orkar förresten ingenting idag. Jag och Engelsmannen vaknade i min 28-graderslägenhet i morse och kunde knappt andas, och solen bara gassade på fönstrena. Phew. Sen skjutsade jag honom till flygplatsen och efter det åkte jag till Rusta, Ikea och ICA Maxi, ja, i stort sett varsomhelst där det fanns luftkonditionering. Det är riktigt varmt ute. Och det här bevisar att jag absolut inte kommer vilja bo i en lägenhet när jag blir stor, no way, José.
Men slutet på veckan har varit helt underbar. Vi har varit i sommarstugan och solat och badat och jag har sålt lite smycken på en marknad. Bäst var ändå att ta båten ut till en ö och bada där. Och vattnet är ju så varmt att man kan vara i hur länge som helst. Åtminstone ett badmonster som jag! =)

Tiffany vs. Tradera

Jag pratade om Tiffanys smycken för ett tag sen, då speciellt deras fina berlocker. Jag har också pratat om min nyblivna besatthet med Tradera (det är ju som världens största varuhus på nätet, supersmart ju!). Nu har jag lyckats slå ihop dom, jag har hittat Tiffanys smycken på Tradera! Men nu är ju frågan, är de verkligen äkta? Jag tycker det är jättekonstigt om en hel massa svenskar gått och köpt smycken från Tiffanys för att sen sälja på Tradera? Men samtidigt känns det inte som om det är något att kopiera? Väskor kan jag förstå, men smycken? Ja, jag har ingen aning! Vad tror ni?

Kampanj?

Jag antar att ni har hört om flygplanet som skulle landa i hård sidovind häromdagen och där piloten räddade de 131 passagerarna? Jag visade Engelsmannen videon där de landade och berättade att tidningarna skrev upp piloten som en hjälte. Engelsmannen bara skrattade och sa att det en av de sämsta landningarna han hade sett! Saken hör då till att Engelsmannen jobbar inom flygplansindustrin och är relativt kunnig inom området. Han menade att en "vanlig" pilot skulle ha kunnat landa det där planet, trots den hårda vinden och hans skäl till att alla skriver upp piloten, är för att flygbolaget är rädd för dålig publicitet och därför försöker få det till att det var en utmärkt landning! En liten konspirationsteori alltså...

Vad tror ni?

Jahadå.

I Aftonbladet kan man läsa om mannen som mördade en polisman i Nyköping förra året. Han har nu blivit fälld för mord i hovrätten och blivit dömd till livstids fängelse. Han sköt polismannen med sju (7) skott... och hävdade att det var i nödvärn (?). Enligt en chefsöverläkare så är visst mannen psykiskt sjuk också. Det kan tilläggas att mannen tidigare avsuttit ett tio (10) år långt fängelsestraff för dråp.

Vad jag vill säga med detta? Jo, att det går en hel del konstiga människor därute. Och att även fast folk sonat sina brott så har de uppenbarligen inte lärt sig något av det. Jag har väldigt svårt att förstå hur mördare tänker, hur man kallblodigt och med uppsåt kan få för sig att man har rätten att ta en annan människas liv. En människa som man kanske aldrig förut har träffat och som man helt enkelt bestämmer sig för har gjort sitt på denna jord. Jag tänker inte bara på detta fall, utan även på mordet på Anna Lindh, dubbelmordet i Linköping och många andra helt meningslösa våldsdåd. Det gäller tydligen att vara på sin vakt därute.

....

Jag vet inte vad jag ska säga. Den knivskadade läraren från Örebro Universitet gick bort idag på torsdagsmorgonen. Fullständigt meningslöst. Mina tankar är hos hans anhöriga.

...

Det var såklart en dämpad stämning idag på universitetet. Jag tyckte det påminde om stämningen som var efter knivdådet i Linköping, då två människor dödades. Då som nu är folk på sin vakt och går inte gärna nära människor de möter.

Ikväll på lokalteven sa de att den knivskurne läraren är hjärndöd. På Aftonbladet säger det att SÄPO är intresserade på grund av att läraren var av utländsk härkomst. Många rykten och spekulationer går, om det var ett vansinnesdåd eller planerat och riktat just mot den läraren.

Oavsett vad så är det hot mot demokratin att sådant här händer. Vi måste kunna ha öppna universitet, för allas skull.

Och jag sänder en tanke till den skadade läraren och hans familj, låt detta få en lycklig fortsättning.

Franska Strejker

Gosh, TACK för att jag inte är i Frankrike nu!

Ni som inte vet det, så strejkar bland annat järnvägsanställda i Frankrike. Nil Nove Sub Sole som man skulle säga på latin. Inget nytt under solen.

När jag bodde i Frankrike under ett år så var strejker en del av vardagen. Första gången mina "barn" kom hem och sa att mattanterna skulle strejka dagen efter och att dom var tvungen att ha matsäck med sig, så undrade jag förstås varför mattanterna skulle strejka? Barnen hade ingen aning och inte deras föräldrar heller.

Andra gången det hände så var det liksom bara; igen, varför strejkar de nu då? Ingen visste. Tredje gången det hände så gjorde jag bara en typisk fransk axelryckning (som typ kan översättas med; jag bryr mig inte och skiter i det) och ställde mig att steka pannkakor.

Ibland när man skulle åka RER eller Metro så gick tågen inte så ofta, för då strejkade lokförarna... igen. Då var det bara att vända om och gå hem igen, för man kunde aldrig vara säker på att man skulle kunna komma hem igen under dagen.

Och nu strejkar de igen alltså. Järnvägsanställda strejkar och kollektivtrafiken står stilla i Paris. Denna gång vet jag faktiskt vad strejken handlar om; de strejkar mot ett förslag från Sarkozy att höja pensionsåldern för vissa yrkesgrupper. Det är inte så farligt som det låter. I Frankrike kan vissa yrkesgrupper gå i pension redan runt 50-55, och det förstår ju alla att det inte kommer att funka i längden, och att det är väldigt orättvist mot dom som inte har den möjligheten. Och i söndags så strejkade tusentals människor i Paris, mot en fortsatt strejk. De menar att de strejkande är privilegierade jämfört med resten av befolkningen, och jag är benägen att hålla med! Lägg gärna till lat också. Le Figaro gjorde en opinionsmätning som visade att 84% av franska folket är emot strejkerna, och tycker att Sarkozy ska genomföra reformen.

De franska studenterna har också strejkat. Jojomänsan, de har väl lärt sig att det är så man ska göra. De strejkar mot en lag som röstades igenom i somras, som ger de statliga universiteten ökad självständighet. Studenterna är oroliga för att den lagen leder till ökade klyftor mellan olika universitet och till privatisering.

Man tycker ju kanske att fransmännen borde inse att om de inte strejkade så många gånger, så skulle folk kanske lyssna på dom. Som det är nu så blir det ju bara löjligt.

Det är såna här saker som får mig att tvivla på EU. Hur förväntas vi kunna komma överens med ett land vars invånare strejkar så fort de inte får som de vill ha det? Ska vi i Sverige också börja strejka i tid och otid, för att det är så man ska göra? Nej, om det någon gång är strejk i Sverige, så betyder det ju någonting.

Det här blev ett betydligt längre inlägg än jag räknat med! Men när jag väl sätter igång så är det svårt att få stopp på mig... :)

Amelia och Pernilla

Jag gillar att få bra saker när jag prenumerar på en tidning. Jag faller alltid lätt för erbjudanden om att man får en gåva om man prenumerar på x antal nummer. Gåvorna måste ju självklart vara nåt bra, och därför blev jag glad när jag var inne hos Amelia och såg att de där har ett erbjudande om 4 nr för 69 SEK, och man får välja gåvan själv! Det är ju superbra. Om jag skulle prenumerera (känner inte att tidningen riktigt riktar sig till mig) skulle jag välja väskan och armbandet från Disa, jag tycker de är jättesnygga. Var inne en snabbis på ELLE och DV, men jag kan inte hitta något liknande erbjudande där. På DV är jag med i en panel där man får frågor om vilka gåvor som är bäst, men jag har aldrig sett att man får välja gåvor som ny prenumerant där.

Om ni nu väljer att prenumerera så välj helst inte det hemska smycket designat av Pernilla Wahlgren, det är verkligen fult. Istället kan ni gå in på Pernillas hemsida och läsa hennes dagbok. Jag antar att hon satsade på sin karriär innan hon gick ut nian och att det är därför hon skriver fasit, jätte-spännande och test-föreställningen. Och nu utsätter hon sin son för detta. Kolla det sista klippet och kräks!


(Nej, jag gillar inte Pernilla Wahlgren heller.)

Inte bara sport

Vissa saker stör jag mig ganska så mycket på. Som under gårdagens match i fotboll mellan Sverige och Nordirland. Jag kunde lyckligtvis se den live på brittisk tv, vilket inte alltid är fallet! Men vad jag störde mig på var kommentatorerna, som måste vara de minst pålästa kommentatorerna i världshistorien. Jag tycker det hör till jobbet att de ska vara pålästa innan och kunna namnen i Svenska Landslaget, inte bara spelarna i sitt eget lag. Flera gånger kallade de assisterande förbundskaptenen Roland Andersson för Lars Lagerbäck. Visst, för en lekman kan det vara svårt att se skillnad på männen till höger, men för en kommentator torde det vara ganska enkelt. Den här arrogansen eller ignoransen (vet inte riktigt vilket ord jag letar efter här) ser man verkligen hos engelsmännen och även hos fransmännen. De orkar liksom inte bry sig om att all fakta är rätt och de försöker inte ens få alla namnen rätt. Under gårdagens match fick jag flera gånger fundera vilken spelare kommentatorerna pratade om, ni ska bara veta hur många olika sätt Linderoth kan uttalas, för att inte tala om Källström. Svåra ord det dära.

Det är det jag tycker svenska kommentatorer är bra på, de är pålästa och försöker få till rätt uttal på namnen. Ni har till exempel aldrig hört Henry kallats för just Henry, utan de försöker alltid säga ɑ̃'ʀi, dock med varierande resultat, såklart! :)

Det här visar sig ju självklart inte bara i sportens värld, utan även i verkligheten. Varken i England eller Frankrike har jag hetat Marie, utan i Frankrike blir det mə rē′ och i England mar′ə eller Mary. Som motsats så skulle ju ingen svensk få för sig att kalla Engelsmannen för annat än mī′kəl. Konstigt.

Fisk kanske?

Någon som känner sig sugen på lite fisk? Den här fisken såg vi på väg upp till mormor, och det verkar som om någon hade ångrat sig på väg hem från sjön. Näe, har inte lust att äta fisk idag, eller varför sätter man annars upp en fisk på en vägstolpe? Synd på så god fisk, säger jag...

Foto: Simon B