Krispig morgon

När det är sådana här dagar gör det ju knappast något att det är kallt ute, det är så vackert!

Pappa odlar sticklingar och de trivs finfint i morgonsolen. Där växer de bra! 

Isarna

Snön har försvunnit med en rasande fart. Man kan nästan se snön smälta och rinna undan. På sjön ligger isen på bristningsgränsen, inte ens rådjuren vågar kliva på isen nu längre. Fast idag såg vi två människor som promenerade över sjön! Har man en dödslängtan så...

Visst kan man önska att våren är på ingång nu?

som isarna när det blir vår/som lockarna i ett dyblött hår

Vad vi har gjort i Sverige

Mamma plockade havtorn och gjorde smaskig marmelad. I tell you, smaskig!

Blåklint på upphällning.

Vi åt smaskig äppelpaj. Med hemmagjord vaniljsås. Jojomänsan. Smaskigt det också!

Alfred klättrade på stegar. Högt på stegar!

Han spatserade.

Och så spanade han efter flygplan. "Plane, plane, plane!!!" ropade han och pekade mot skyn.

En fin födelsedag

Vilken härlig dag. Det har hällregnat och solen har skinit om vartannat. Alfred och morfar roade sig med att kasta sten i sjön.

Sen blev Alfred så skitig att han var tvungen att duschas av med vattenkannan. Det var ju superkul, som ni ser!

Till födelsedagsfika fick jag något av det godaste jag vet, gammeldags vaniljmunkar från konditoriet i Pålsboda. Åker ni förbi Pålsboda en fredag måste ni stanna och köpa dom, de säljs bara på fredagar och är precis hur goda som helst. Vi delade dom på mitten, för de är ganska stora!

Ett litet samhälle

Pålsboda, söder om Örebro, är som vilket litet samhälle som helst i Sverige. Kondiset har kvar inredning från 50-talet, och jag tror att Killing-gänget tog inspiration till titeln Fyra nyanser av brunt från inredningen här. Det är verkligen fyra nyanser av brunt. Eller fem.

Jag älskar de här stolarna. Se ni hur sitsen liksom är lite vriden? Läckert! Jag funderar på att bryta mig in ikväll och ta med hem till München. Mycket snyggare än de IKEA-stolar vi har till matbordet! Dock lite svårt att ta med på flyget, tyvärr. Och så är det ju olagligt att ta saker, tyvärr.

Alfred gillade att sitta i barnstolen i retrostuk. Den skulle jag också vilja ha! Inte lika praktiskt som tripp trapp-stolen, men mycket snyggare!

När vi hade fikat ville Alfred ut och upptäcka samhället.

Han dras liksom mot bilar, så man får hålla koll på honom. Bilar och vatten är bra saker! Mamma har snygg väska från Cath Kidston och så har vi en väska som jag sytt som skötväska när vi är i Sverige och jag inte orkar släpa med vår vanliga skötväska. Funkar finfint!

Pålsboda är inte stort, så allt finns på samma ställe. Bredvid kondisen ligger den fina blomsteraffären. Där går jag gärna länge och tittar på fina plantor och blommor som jag skulle köpa om jag hade någonstans att ha dom. Är det något jag tycker är riktigt fint så köper jag det till mamma istället!

Så mycket fint!

Gamla fina Örebro

Idag drog vi av oss myskläderna, drog på oss finkläderna och så drog vi in till storstaden. Alltså Örebro. Alfred satt och sjöng "åååå-Örebrooooo, gamla fina Örebrooooo..." hela vägen in. Eller så kan det ha varit jag som sjöng. Fikade gjorde vi på Konditori Vasa, helt klart det bästa kondiset i stan!

På Våghustorget såg vi minnesplattan till Anna Lindh. Hon skulle ha talat i Örebro dagen då hon avled. Kan ni tänka er att det snart är 9 år sedan hon dog? Tiden går så fort. 

Sen gick vi till favoritbutiken i Gamla Stan, Stallbackens Handelsbod, där det finns en massa fina saker!

En massa gammeldags godis. Så fina att titta på!

Och en massa fint porslin från Ib Laursen. Jag vill ha allt!

Så här fint är det utanför!

Och Alfred kollade läget, såklart!

Blåtiror och besök

Vad skönt att ni inte tyckte jag tyckte var helflummig i förra inlägget! Det verkar inte som om jag är ensam om att vara lite flummig ibland.

Vi har haft fullt upp sen vi kom hem. Igår hade Alfred några tjejer på besök och så här glad var han för det! Sen var vi tvungna att ge oss ut till en barnvagnsaffär, eftersom Lufthansa lyckades ha sönder vår vagn på vägen hem,och för att få ersättning för det var vi tvungna att få den kollad i en barnvagnsaffär, bla bla bla. Nu är det gjort så nu får vi se vad som händer med det. Och idag var vi hos doktorn där Alfred fick sprutor och blev kollad. Nu är vi hemma, Alfred sover och jag sitter vid datorn. Det är det som kallas win-win! 

Blåtiran fick förresten Alfred i England. Det går vilt till där!

Hemma bäst

Usch. Vaknade med en klump hemlängtan i magen. Längtar härifrån, härifrån, långt härifrån. Vill hem till mamma och få frukost serverad. Ibland behöver man inte mer! Vi har inte varit hemma sen oktober och det har hänt mycket sedan dess. Ena syrran har fått barn, andra syrran är på väg att flytta hemöver med hela sin familj och mamma och pappa har flyttat ifrån mitt barndomshem till nyrenoverade stugan. Det är mycket som hänt de senaste månaderna och under den tiden har jag suttit fast i Tyskland och jag är evinnerlig trött på det nu! Nu har jag nedräkning på hur länge det är kvar tills vi åker hemöver. Mindre än tre veckor och det ska bli så skönt!

Välkommen hem

Jag kanske har glömt att berätta det, förresten? Att jag numera är tysklandsboende, närmare bestämt München.

Det känns nästan parodiskt att gifta sig och veckan därpå flytta ihop i Tyskland. Det låter så... gammeldags. Vi har ju bott ihop förut, i England, men då visste vi att det var under en begränsad tid. Jag skulle hem och plugga vidare. Nu är det indefinitely.

Just Tyskland vet vi inte kommer vara vårt hem för alltid, hur mycket jag än tycker om landet så känner jag inte att jag vill bo kvar här för alltid. Men det känns också bra att vi startar vårt gemensamma liv i ett land där ingen av oss känner oss hemma i, där ingen av oss kan språket och där ingens familj finns. Det blir lite mer rättvist på så vis. Bor man i någons hemland så är det ju alltid någon som har "övertaget". Det behöver ju såklart inte vara något negativt, men det blir onekligen lättare för den som är "hemma", som vet hur det sociala spelet fungerar och alla administrativa saker som kan ställa till problem.

Och München har visat sig från sin allra vackraste sida sedan vi anlände. Solen skiner och himlen är sådär bayersk blåvit som den ska vara. Förutom igår när vi hade åskoväder och stora silvervita blixtar skar genom de grå, tjocka molnen. Ett maffigt skådespel. Men annars är det vin på balkongen, cykelturer i Englischer Garten och slappning som gäller. Och det känns alldeles rätt.

Hemma hos Mig

Jag är en sån som lägger märke till småsaker. Jag ser accessoarer och noterar om de passar ihop eller inte, om jag gillar det eller inte. För att vara riktigt ärlig bryr jag mig inte om de passar ihop, bara bäraren av accessoaren ser ut att gilla vad hon/han bär. Folk som går runt med samma halsband, örhängen, ringar och klockor vareviga dag och inte ens tar på sig nånting annat på fest, de är tråkiga människor, det är bara så. Live a little, om det så bara är med en färgglad ring. Svårare är det inte! Jag stirrar så pass på människors accessoarer att en del troligen tror att jag flörtar med dom, eller åtminstone har någon sjukdom. Och det kanske det är, accessoarsjukan. Men jag lider inte av den! :)

På samma sätt som jag lägger märke till accessoarer på folk, så gillar jag också att se hur folk har det hemma hos sig. Nu menar jag inte om de har vita eller röda väggar, utan jag vill se deras småprylar, det som gör hemmet just deras, inte bara en sida ur en ikeakatalog. Jag snokar alltid runt när jag kommer hem hos folk. En kompis i Linköping hade en rad med fjärilar hängandes utanför badrumsdörren och det gör hela lägenheten mer intressant. Syrran i Göteborg har också fina saker som gör att man vill titta en gång till.

Jag kan gå runt här hemma och titta på våra saker också, även sånt som andra inte riktigt skulle se. Här i England har vi inte särskilt mycket saker, jag brukar ha mycket mer saker framme i min lägenhet, men jag antar att om man har det minimalistiskt annars så framhävs de få saker man har än mer. Här nedan får ni se några av mina favoritsaker hemma. Här är det ett litet skrin som står på en broderad duk från min mormor. Jag gillar hur blommönstret går igen på de båda sakerna, även fast det inte alls är samma stil på dom.

Här är det inte spegelramen i sig, eller duken, som jag har fastnat för, utan hur ljuset speglas från ramen över duken. Fint.

Jag har mina smycken i två små tapasskålar från Indiska. Jag tycker det är tråkigt att gömma smycken i lådor eller skrin, för de är ju en så fin färgklick i sig själva!

Här har jag gjort ett stilleben med ett fat jag köpte på John Lewis. I det har jag lagt stenar från stranden i Lytham, de är mjuka och runda som bara stenar som formats länge av havet kan vara, några snäckskal fick följa med. Tre champagnekorkar från festliga tillfällen är också med!

Jag tycker den här krukan från Matalan är så fin. Jag tycker verkligen om turkost som accentfärg, och den här krukan passar mig perfekt med sin liten slitna look och fina blommönster. Jag har några kvistar däri, med prismor som fångar solen när den skiner.

Som sagt så gillar jag turkost! Det här är våra glasunderlgg som jag fyndade på rea hos Monsoon. Dom ser verkligen genomarbetade och speciella ut, och jag önskar att jag köpt fler än de fem som jag köpte.

Och så gillar jag hur min kappa ser ut som en fondvägg när den hänger på klädhängaren. Det är väl perfekt när ens kläder kan jobba extra som dekoration hemma! :)Slutligen har vi herr Buddha. Han är lite gammal och sliten. Han har följt med mig överallt sen jag var femton. Till Paris, Linköping, England och Caen. Jag är inte religiös, men ibland kan man behöva någon att prata med, och då är herr Buddha den självklara kandidaten. Amen. :)