Visar inlägg med etikett Oh My God. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Oh My God. Visa alla inlägg

måndag, december 07, 2009

För att det gör mig lite arg...

Engelsmän i allmänhet, och vissa engelsmän i synnerhet, är väldigt gammeldags och ganska, tja, ojämlika. Det är mycket manligt och kvinnligt, alltså vissa saker som kvinnor "ska" göra och vissa som män "ska" göra. Det har jag som svensk feminist svårt att förstå ibland och ofta väldigt svårt att hålla tyst om. Ni vet, min Engelsmans mamma tog för givet att jag strök Engelsmannens skjortor... No way, José!

Den enda gången jag strök någon mans skjortor är när jag var au pair, och det var för att jag fick betalt för det. Det är inte så att jag absolut inte stryker Engelsmannens kläder, stryker jag mina kan jag lika gärna stryka hans, men han kan lika gärna stryka kläderna. Oftast blir det ingen av oss som stryker några kläder överhuvudtaget. De blir ju ändå skrynkliga igen, liksom. Men självklart stryker Engelsmannens mamma sin mans kläder, till och med kalsongerna blir strykta. Jag menar, hujedamej, hur skulle det se ut med ostrykta underkläder?! Världen skulle antagligen gå under. Eller inte.

Även i skolan delar de upp pojkar och flickor, till exempel på idrottslektionerna. Och så finns det såklart renodlade pojk- och flickskolor. Ni vet, de är ju så annorlunda... En av Engelsmannens kusiner är idrottslärare på en flickskola och hon blev lite förvirrad när jag förklarade att i svenska skolor har eleverna oftast idrott tillsammans, oavsett kön, och hårfärg med för den delen. Men hur gick det för de stackars flickorna då, undrade hon? Ja, oftast går det alldeles utmärkt! Och särskilt stackars är det inte.

Och såklart, eftersom det nu är jultider, så har vi de fruktade julkorten och hur dessa adresseras. I Sverige skriver man ju oftast ut namnen på de som ska få julkorten, eller skriver Familjen XXX. Icke så i England. Där är det Mr & Mrs som gäller. Och ni ska inte tro att jag nu längre, efter att ha gift mig, är en egen person, näpp! Jag är en del av Engelsmannen. Således är våra julkort från England adresserade till Mr & Mrs Engelsmannen. Och för att V E R K L I G E N trycka ner mig så skriver vissa ut alla Engelsmannens initialer, mellannamn och allt. Ja, så att jag vet min plats.

Och en sån sak skulle kunna få mig att riva alla dessa julkort i små bitar och skicka tillbaka dom till den ursprungliga avsändaren. To make a stand. Men det har jag inte gjort. Ännu.

måndag, november 19, 2007

Den uppochnedvända granen

Det senaste big thing i England är... den uppochnervända granen.

Det trodde ni inte va? Nej, inte jag heller.

Den här skönheten kommer från
John Lewis och den är såklart i plast. Jag vet inte riktigt hur det skulle funka att vända en riktig gran upp och ner..? Om någon har prövat/kommer att pröva, please let me know! I'm dying to know! :)

Ni amerikaner som läser min blogg, är det här något amerikanskt påhitt? Eller är verkligen engelsmännen så påhittiga att de hittat på det här själva? :)

Varför man nu skulle vilja ha en gran upp och ner?

torsdag, augusti 09, 2007

My name is Snygg, Mr Snygg


Jag försöker samla mig här. Jag är alldeles lite tagen av de här bilderna på Daniel Craig, aka den sexigaste Bond ever. Det är inte många som kan klara av kostym, slips, väst och näsduk i olika nyanser av grått, men är det någon som ska klara av det så är det väl Mr Bond himself. Undrar om min Engelsman ser lika bra ut i sån där kostym? Väl värt att prova... ska bara kolla på de här bilderna lite mer...