Datastrul

 

I helgen bestämde sig min dator för att ge upp. Pang bom, stendöd. Som tur var hade jag backat upp alla foton från Venedig, det var bara några från helgen som försvann, och det får jag väl glädja mig över! Nu sitter jag med Engelsmannens dator medan jag försöker leta reda på en ny. Har ni några tips på prisvärda datorer så får ni gärna hojta till! Problemet är ju såklart att jag vill ha en svensk dator, så det ser ut som om jag får vänta på en ny tills jag kommer till Sverige...

Kära Swebus-förare i buss 844 mot Örebro, vid Tarsta, klockan 14.54 den 7 augusti, 2011,

Jag antar att du hade väldigt bråttom. Du kanske har ett väldigt stressigt jobb? En arbetsgivare som inte förstår dig? Du kanske inte mådde så bra? Hade du sovit dåligt natten innan?

Jag försöker hitta på ursäkter åt dig, för visst måste du ha en ursäkt för att köra så som du gjorde? Jag låg i dryga 70 på en 70-väg, tydligen tyckte du att det var för långsamt eftersom du bestämde dig för att köra om på en väldigt kurvig väg. Du körde inte heller över helt på andra sidan, utan hade hela tiden ett hjul på min körbana. Jag vet att jag har en liten bil, men det kändes ändå trångt. Sen fick du möte och fick svänga in tvärt framför mig för att undvika att krocka med den bilen. Jag bromsade och hängde mig på tutan.

Du förstår, jag blev väldigt rädd när du körde om mig på det där sättet. Hade jag varit själv i bilen hade jag nog svurit högt men sen glömt bort det, men nu hade jag min mamma och min 6 månader gamle son i baksätet. Min bebis sov lugnt med ett stadigt tag om sin mormors finger, medan mitt hjärta bultade hårt bara av tanke på vad som kunde ha hänt honom. Han satt på höger sida där bak och hade varit den som hade blivit mest klämd om du verkligen hade prejat mig av vägen. Jag vill helst inte tänka tanken.

Så snälla du, bussförare i buss 844 mot Örebro den 7 augusti, kan du vara så snäll och köra försiktigt nästa gång du är ute på vägen. Du kanske struntar i om du lever ännu en dag, men de flesta av oss andra vill gärna leva långa liv. Tänk på oss, snälla.

Vänliga hälsningar,
Marie

Grinigt

Det råder lite bloggtorka här just nu, det är därför jag bara bloggar om vad jag äter. Det kan bero på värmen, idag ska det bli upp till 36 grader och mellan höghusen i storstaden så känns det som 50 grader. Jag veeet, man ska inte klaga när värmen väl kommer, men sommar i en storstad är inte kul alls.

Och det kanske är värmen som gör tyskarna grinigare än vanligt? Tyskarna, eller jag ska kanske säga München-borna är ganska griniga i vanliga fall, men nu än mer. Som igår, när jag var ute och gick med Alfred i vagnen. Jag hade grön gubbe när jag började gå på övergångsstället, men så fort jag satte ned andra foten så blev det rött för mig (Alfred i vagnen var redan halvvägs ute på vägen). Bilister som svänger höger har grönt samtidigt som jag, men måste ge mig som fotgängare företräde så fort jag har grönt. Tydligen tyckte den tyska kvinnan, som väntade på att svänga, att jag borde ha backat tillbaka till trottoaren när det slog om till rött för mig, och att jag var helt dum i huvudet som fortsatte att gå. Hur jag förstod att hon tyckte jag var dum i huvudet? Hon hängde sig på tutan och skrek genom den nedvevade rutan att jag var en idiot. Så mycket tyska har jag lärt mig så jag förstår det.

Sånt här blir jag riktigt ledsen av. Vad vann hon på att skälla ut mig? Hon fick mig att må dåligt och förkortade troligen sitt eget liv med några månader på grund av högt blodtryck. Tror hon verkligen att jag riskerar mitt barns liv med flit bara för att göra henne irriterad och behöva vänta 5 sekunder extra? Ett annat alternativ hade ju varit att hon väntat de där 5 sekunderna extra, låtit mig skynda över och sen åkt vidare. 5 sekunder sen men vi båda hade mått mycket bättre.

Och jag vet, bilister är griniga i andra länder också, men efter att ha bott i Sverige, Frankrike och England innan Tyskland, så tror jag att jag lugnt kan säga att tyskarna är värst.

Ingen fotboll

Jag undrade just vad för uppståndelse det skulle bli när Rikard Olsson klämde ur sig, i slutminuten av Melodifestivalen, att det inte finns någon fotboll i Linköping. Otroligt klumpigt sagt, eftersom Linköping har ett av landets bästa lag. Förvisso "dam"fotboll. Men år 2011 borde inte det göra någon skillnad. Vissa kanske säger att Rikard Olsson sa det med glimten i ögat, men det finns inget humoristiskt i att förtrycka kvinnor. Inget alls.

Radioskugga

Nej, jag har inte dött.

Däremot har jag åkt till Sverige, där mina föräldrars bredband, telefon och tv är ur funktion och Telia inte har klarat av att fixa det på 2 (TVÅ!) veckor. Hörde jag någon säga inkompetent? Precis.

Nu har vi iallafall fått "låna" ett mobilt bredband, och jag kan stilla min internetabsitens. Thank God!

Annat än det så njuter jag av svensk sommar. Den bästa på länge!

Erbjudande?

Engelsmannen fick just brev fran SAS dar de erbjod resor mellan Manchester och Stockholm for £39. Tillat mig att saga.... HA!

Jag kommer raka av mig haret den dagen vi hittar resor for £39 med SAS (also known as SkitApSkit!).

Dålig TV

Vad trött jag är på Bonde Söker Fru. Jag har inte sett ett enda avsnitt av programmet och har ingen önskan om att göra det hellet, men ändå hemsöker programmet mig! Det går inte att slå upp en tidning utan att man får bönderna i ansiktet. Jag har faktiskt svårt att tänka mig ett tråkigare tv-program; varför skulle jag vilja se några tafatta bönder försöka leka Casanova? Nej, tack. Och bläää. Ena dagen kan jag läsa om att bönderna kärlekshjälp av Linda Isacsson, en annan dag om att det blir ramaskri när Babben skämtar om en av bönderna och också att de stackars bönderna tvingas att pussas i tv. Mon dieu, hur orkar någon titta på det? Det enda som kan komma upp i samma kräknivå skulle väl isåfall vara det där mammaprogrammet, där mammor springer runt och letar män och samtidigt utsätter sina barn för tv-programmet.

Ja, jag förstår att de här programmen är väldigt populära och att det faktiskt måste finnas dom som tittar på dom och faktiskt gillar dom, men jag tillhör inte den sorten. Jag är glad att de inte går på de statliga kanalerna, så att jag iallafall slipper betala för dom!

Are you a princess?

Okej, om det här är sant, då blir jag riktigt förbannad.

Frankrike är INTE Europa

Jag hör en australiensare här bakom som försöker prata med någon via webcam. Han är otroligt frustrerad för anslutningen bryts hela tiden (som min också gör). Just nu sa han att Internet inte är så bra här i Europa… Hallå! Det är Frankrike, dra inte hela Europa över en kam bara för att Frankrike är ett jävla u-land, vill jag skrika till honom. I Sverige funkar Internet bra och vi har inga problem med att prata med någon på andra sidan jorden med webcam. Frankrike drar ner Europas rykte i skiten. Sådetså.

Dans La France

Det ar ingen som sagt att fransman ar ett vanligt (det ska vara tva prickar over a) folk, jag vet, men det har tar verkligen priset. Eller det ar kanske mig det ar fel pa? Jag ar arg, frustrerad och ledsen. Jag har inte varit sa har ledsen pa valdigt, valdigt lange, och allt ar bara at helvete. Ni vet mitt nio kvadratmeterrum? Det ar ett rattbo, och toaletterna som jag delar med 10000 andra har ingen sits och inga lampor, det later val trevlig?

Som det ser ut nu sa ar jag otroligt envis om jag stannar kvar veckan ut, jag far verkligen halla i mig for att inte rusa ivag till tagstationen och ta forsta basta tag till Paris och darifran forsta basta plan till England eller Sverige, bara jag kommer bort.

Nej, jag har inga bra dagar nu.

Jeeezes

Är det verkligen någon som vill läsa det här?

Ingen vill ha mig, för jag äter mask...

Ren fakta:

Jag bodde i Frankrike i 10 månader och hade i genomsnitt ett besök per månad av familj och vänner.

Jag har levt i England i 11 månader och har haft ett (1) besök.

Är det mig ingen gillar längre?

Eller är Paris så himla mycket bättre än Preston?

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Vissa klagar på att det är dyrare att åka hit än till Paris, men jag har minsann åkt fram och tillbaka till Sverige tre (3) gånger under tiden, och när jag bodde i Sverige åkte Engelsmannen över varje månad. Det handlar om prioritering.

och jag är visst ingens prioritet längre

Brödbak och konstiga människor

Jag har lyckats baka bröd. Vissa ser det kanske inte som en stor bedrift, och jag själv tillhörde den skaran bara för något år sedan (jag hade till och med storbak i Frankrike, även fast ungarna avskydde mitt bananbröd), men det har ändrats nu. Som ni vet så kommer jag och Engelsmannens ugn inte sådär värst bra överens, och första gången jag skulle baka bröd så blev det minst sagt misslyckat (jag skyller på engelska jästen). Ända sedan dess har jag sagt att jag ska göra det igen, mamma skickade till och med ner svensk jäst, men ändå har det tagit emot. Idag tog jag tag i det hela. Istället för bakplåtspapper fick det bli folie (man tager vad man haver) och eftersom ugnen är så liten så blev det våningshusbak (fattar ni?), och resultatet blev bra! Jag är så stolt över mig själv. :)

Stolt är jag också över mig själv för att jag har lyckats lysa upp en väns vardag lite extra. It's the small things that matters lyder ordsspråket, och det stämmer verkligen. Jag kanske inte har vänt upp och ner på hennes liv och gjort det bättre, men även ett litet leende gör världen vackrare.

Sedan finns det vänner som är nere på grund av att andra människor bryr sig alldeles för mycket om deras liv, vad de gör och vilka de träffar. Jag förstår mig inte på sådana människor; någon gång måste man väl släppa greppet, och bättre förr än senare. Jag vet att det är fler än jag som tycker att Tiger ska fortsätta blogga. Du gör det ju så bra.


Translation: I finally made myself some bread, and the result is really good! It only took some Swedish yeast and some good confidence. :)

The world is a better place with happy people, so I wish all people could get some happiness in their lifes.

Fängelsestudentrum

9 kvadratmeter, möblerat med säng. Ja, och såklart delad toalett och dusch.

Ska jag till fängelse?

Nej, bara ett franskt studentrum. Och i svenska fängelser har dom toalett i cellerna.

Slutsats: Jag BETALAR för ett sämre rum än svenska fångar.

Jag vill ju inte ens dit!


Translation: 9 square meter is the size of a French dorm, with shared custody of toilet and shower (wehoo). That is worse than the prisoners in Swedish prisons, and I have to PAY for it! I don't want to go to France.