Det var någon gång på lågstadiet. Ett gäng pojkar kastade mask på mig. Fröken förklarade att de gjorde det för att de tyckte jag var så söt, med mitt långa blonda hår. Pojkar vet ju inte hur de kan visa känslor på annat sätt! Jag var inte ens tio år och fick veta att män visar kärlek genom att förtrycka och kränka.
Spola fram till nutiden, och en sexåring jag känner kommer hem till sina föräldrar och berättar att en något år äldre kille tagit stryptag på henne. Jag hoppas hennes lärare inte viftade bort det med ett;
"du vet hur pojkar är!" Och det här är inte enstaka fall, det finns
fler exempel där unga pojkar systematiskt kränker flickor. Vi snackar om barn som begår övergrepp på andra barn, men de ser inget fel i det för de har inte lärt sig hur man beter sig och respekterar andra människor. Fruktansvärt.
Det
här inlägget tipsade jag om i söndagssvepet, men kolla in det igen. Viktigt. Bloggaren citerar bland annat Magdalena Graaf, som berättade i Mama nr 12-13 att hon gärna ville ha en dotter, för att hon inte känner någon
connection med sina fyra söner. För att de har snoppar. För det vet väl alla (?) att snoppar bara kan förstå snoppar och snippor bara förstår andra snippor. Nej, precis, man kan ju respektera och förstå varandra oberoende om man har snopp eller snippa! Tycker jag iallafall. För jag tror inte att pojkar föds med ett behov av att förtrycka och kränka flickor, och jag tror inte flickor föds för att bli förtryckta och inte ta plats. Det är något de lär sig allt eftersom, av hur vuxna beter sig och hur samhället ser ut. Och det måste ändras!
Det här inlägget borde ni också kolla in:
"
Jag säger inte att jag menar att alla killar slår tjejer varken som barn eller vuxen. Men vi måste våga prata om det. Att vi tillåter pojkar att vara aggressiva, för tydligen vill många av oss fortsätta att envisas med att det ligger i deras natur. Att vi samtidigt tystar ner flickorna om de tar för mycket plats, men om de råkar ut för ett brott då är det helt plötsligt deras eget fel att de inte tog plats."
Kunde inte sagt det bättre själv.
Nu
reagerar polisen mot ungas attityd mot sex, barn har blivit så avtrubbade att de inte vet var gränsen går, vad som är ok och vad som inte är ok. Och pojkar i grupp vågar inte säga nej. Det är kanske där som vi måste börja, som de säger i klippet: flickor har fått lära sig i flera år att prata om saker, självförsvar och våga säga nej, och nu är det pojkarna som måste lära sig att säga nej till grupptryck och att respektera andra människor.
För snälla, nu kan vi väl ändå sluta med att skylla på att pojkar är sådana? Och att flickor ska vara tysta och skötsamma? Ok? Ok.