Miss Marie

Så har man jobbat ytterligare en dag. Det går långsamt framåt! Märker att allting tar lite längre tid i England; första dagen fyllde vi bara i en massa formulär (som jag redan berättat om, så jag ska inte fortsätta på den linjen), och nu har vi äntligen knäppt på datorerna, men inte mycket mer än så. Men sakta, sakta...

Jag trodde faktiskt inte att jag skulle kunna hitta ett jobb i England, där jag faktiskt har nytta av det jag har pluggat på universitetet. Jag är sååå glad att jag gick International Business English i våras, har otroligt mycket hjälp av den när dom slänger engelska fackuttryck omkring sig. Antar att jag också kommer använda mina kunskaper i kredit- och obetåndsrätt när jag väl börjar samla in skulder från svenskar, så det ska bli kul! Som Iccan skulle säga; det här kommer se bra ut på CV:et! :)

Fast... kan kanske inte komma hem över jul, eftersom kontoret bara har stängt på juldagen och annandag jul (vilket är måndag och tisdag i år). Jag har fem dagars semester att ta ut, men eftersom jag började där sent, så har ju alla andra redan bokat sin semester... vilket kan göra det svårt för mig att boka några dagar då. :( Stackars mig, fira jul i England.

Tur för mig då, att min kära mamma har så bra svar på allting; "men Marie, det är ju inte hela världen. En jul i England kan ju vara kul?" Bra svar, mamma. Jag skulle ha mått så mycket sämre om mamma hade reagerat såsom jag reagerade (självklart reagerade jag väldigt sansat, vad trodde ni?!) Ibland är det skönt att ha en mamma (ha! Vem lurar jag, det är alltid skönt att ha en mamma). Tack, mamma.

Förresten, ni som inte fattat det än; läs Teri Hatchers bok "Burnt Toast", den är verkligen tankvärd... tycker jag iallafall!

Dagens polack: Vi har just fått reda på att ett av våra användarnamn ska vara de fyra första bokstäverna i vårt efternamn, plus tre siffror (ANDE123 skulle till exempel mitt användarnamn kunna vara). Inte alls svårt, eller hur? Men eftersom läraren använde en annans namn som förslag, så fattade inte polacken. När hon väl fatta hur hennes användarnamn skulle kunna se ut, så undrade hon hur användarnamnet skulle vara för den som bara har ett trestavigt efternamn? Döööhhhh. Läraren sa, att eftersom ingen i rummet hade ett trestavigt efternamn, så spelade det ingen roll, men polacken nöjde sig inte med det. Läraren förklarade då, att om det nu skulle vara nån som hette Lee i efternamn, så skulle man helt enkelt ta första bokstaven i ens förnamn och lägga till, svårare än så var det inte. Polacken fattade dock fortfarande inte, men vid det här laget hade läraren idiotförklarat polacken, och gått vidare.

På nästföljande rast kommer läraren ut och utbrister; does she ever shut up?!

Nej, tyvärr inte. Polacken bara fortsätter och babbla, och ingen förstår hälften av vad hon säger...