onsdag, september 26, 2012

Att flyga

Okej, det finns två saker jag gillar när jag flyger. 1. Att flyga när det är mörkt och 2. att man kan få sitta och prata med de mest fascinerande människorna. Jag har märkt att det är mest kvinnor som pratar med mig. Kanske det är något med män som gör att de undviker den dära kvinnan med det dära jobbiga barnet (alltså jag och Alfred)?

Alfred på flygplatsen i Linköping, ätandes ris på flygplatsen i Amsterdam (ståendes på stolen...) och så favoritsmoothien Coco Jambo på Juicy Details på Amsterdams flygplats.


Tidigare i år satt jag bredvid en kvinna som var på väg till Transylvanien (I know, jag tänkte också på Dracula!) för att hälsa på sina barn som volontärarbetade på ett ställe där. Kvinnan skulle vara där i några veckor och hjälpa till, och hon var väldigt trevlig och berättade om vad hennes barn gjorde i Transylvanien, hur de hjälpte de lokala invånarna med att bygga hus och sälja deras stickade saker på internet. Jag kan ju inte låta bli att undra hur man kommer på att man ska bli volontär i Transylvanien? Fascinerande. Några flygningar senare satt jag bredvid en svensk tjej när vi åkte från München, och hon var sångerska och jobbade på kryssningsskepp. Hon hade träffat en tysk kille på en resa så nu pendlade hon mellan Sverige,Tyskland och vart hon nu skulle kryssa nästa gång. Jobba några månader, vara ledig i några veckor, jobba i några månader och så vidare. Hon var väldigt sugen på en egen liten Alfred (han kan vara charmig när han vill!) så nu skulle hon snart sluta med det jobbet. Men det är ju ett jobb som man inte direkt hör något om från SYO-konsulenten i skolan! Igår, på planet från Linköping, satt vi bredvid en holländsk kvinna som hade varit på SKL i Linköping, hon var nämligen expert på fingeravtryck hemma i Holland. Precis som som i en deckare! Deckarnörd som jag är så satt jag och frågade ut henne om hur stor del av ett fingeravtryck man måste ha för att kunna säkerställa identiteten och en massa andra saker (och samtidigt underhålla Alfred med bilar, djur och böcker!) så till slut trodde hon nog att jag planerade ett brott av något slag! Som sagt, fascinerande vad man kan möta för människor när man flyger!

Och mörker, love it! Igår kväll, mellan Amsterdam och München, sov Alfred i mitt knä och jag lyssnade på musik och tittade ut över himlen. Då skulle jag kunna flyga hur länge som helst!


14 kommentarer:

Sofia sa...

Att flyga är helt okej om man har trevligt sällskap...förutom starten, den avskyr jag! Men så fort man kommer upp över molnen är det som sagt helt ok. Alfred måste vara van vid att flyga nu?

Miss Marie sa...

Sofia - jag ogillar egentligen att flyga, det är trångt, man får inte plats med benen, det är folk överallt o jag hamnar alltid bakom den där idioten som fäller ned sätet, maten är dålig, toaletten är liten och mer med det! Alfred är väl ganska så van vid att flyga nu, det har blivit en hel del gånger, men det är ju alltid lite småtrixigt att flyga med honom! :)

storasyster sa...

Spännande. Sovande barn är alltid snälla barn hihi. Men visst är det lite mysigt att flyga. Men kanske inte lika ofta som ni flyger...

Miss Marie sa...

Storasyster - visst är det så! ;) Nej, det har blivit lite för mycket flängande nu på senaste, så det ska bli skönt att få vara hemma nu! :)

Charlie sa ... sa...

Mmm...flyga, tycker mycket om det. Precis som du, är kvällarna extra speciella. Morgnar med sol ovan molnen är finfint.

xx

Linnéa i Colorado sa...

Jag har blivit head over heels kär på ett flygplan! Jag satt brevid en fin kille ifrån Holland, somnade och vaknade flera timmar senare och jag hade sovit så gott. Visade sig att han hade bäddat in mig i sin filt och med sin kudde (kanske låter creepy, men det var fint) för att jag hade frusit. Sen när vi klev av så bar han mina väskor (de var verkligen tunga) till min connection flight och sen vinkade han adjö. Vi skrev mail etc ett tag, nu är han gift med sin donna och jag med min karl, men det är ett fint flygplans minne! Ett annat fint minne är när jag fick långa kramar av en äldre kvinna ifrån Indien, jag grät och grät på planet, och hon tröstade så där som en mamma kan göra. Så fint.

Sahra sa...

Jag håller med. Man kan verkligen träffa de mest fascinerande människoödena på ett flygplan. Man har ju inte så mycket annat att göra. Man kan lika bra slå sig i slang med grannen. Jag har suttit bredvid många trevliga, härliga människor. Minns särskilt en professor från USA. Han skulle till Lund och flög mellan Sthlm och Malmö. Vi hade samma passion han och jag. Antik historia. Mon dieu. Jag var verkligen i sjunde himlen. En annan gång satt jag bredvis Sas janne carlson. Också en mycket trevlig bekantskap. Kram

Miss Marie sa...

Lotta - njae, flyga är ingen höjdare, men det finns ljusglimtar! :)

Linnéa - vilka minnen! Sånt där upplever man ju bara på resande fot! :)

Sahra - oj, då antar jag att ni hade en hel massa att prata om! Späånnande! :)

Anna sa...

Nu kom jag att tänka på mannen jag träffade på en middagsbjudning i London, han jobbade som pianist på ett kryssningsfartyg.Jag tänkte precis samma sak, udda jobb som man inte ens tänker på att det finns!

Annika sa...

Att flyga tycker jag inte om
MEN precis som du säger kan det uppstå otroliga möten i luften. Intressanta sådana.
Det är som att man blir frikopplad mellan himmel och jord.
Samtalen blir så bra.
Jag sitter numera mest på 2-säten med karolina, men förr brukade jag ofta slå mig i slang med grannen.
Ja, Transylvanien fascineras. GISSA om jag gärna skulle åka dit.
Läckert ställe att volontera på. Du skulle ha frågat om vampyrskräcken och skrocken där. Den lär vara påtaglig.
Ja, om man flyger och allt går som på räls och det är lugnt i luften ÄR det verkligen härligt att befinna sig i plan, och speciellt i mörker.
Håller med!!!
Den där sångerskan som du träffade har säkert en jättefin röst. JAG är superimpad över alla duktiga sångare o sångerskor jag hört på alla de kryssningar jag tagit genom åren.

Miss Marie sa...

Anna - eller hur! Det är otroligt hur många konstiga jobb det finns! :)

Miss Marie sa...

Annika - ja, de måste ju vara bra för att få jobb där! Kul jobb om man kan sjunga! :) Precis, går allt rätt så är det ok att flyga, annars... njae!

Desiree sa...

Ja hur hamnar man i Transylvanien som volutär. Man kan snappa upp många intressanta och spännande berättelser och människor då man är ute och reser. Sist vi var ute och reste hamnade jag brevid en polsk övervintrad hippie som bodde i Florida sedan många år tillbaka men vars fru en gång i tiden bott i Stockholm. Så han kände till en del om Stockholm. Det är tydligen inte alls så ovanligt att folk träffas och blir kära när de är ute och reser. Även om flyga är tråkigt och jobbigt för det mesta så har det defintivt sina intressanta sidor.
Kram!

Miss Marie sa...

Desiree - ja, vilka människor man kan träffa! :) Kan förstå att de ibland gnistrar till lite när människor träffas där uppe i luften! :)