Mamma visade mig de här borstarna, hår- och klädborste, som min morfar fick av min mormor julen 1940. Borstar i silver med ingraverat namn, det kanske inte är något vi brukar ge i present numera, men visst är det en fin gåva?
tisdag, september 04, 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Wow vad kul att ni har kvar det i er ägo. Häftigt!
Emma Sofie - ja, det är kul att det har sparats!
Jättevackert! Spara så klart!/Susanne
Det är bland de vackraste gåvorna, de där som finns i släkten.
Jättefint. Något man ska vårda och ta god hand om och se till att det bevaras inom familjen i många år till.
Kram!
Vackert! Precis som Desiree skriver, något att vara mycket rädd om och ha kvar inom familjen.
xx
Jättevackert! Som de andra skriver, något att verkligen ta vara på inom familjen.
När min farmor gick bort ärvde jag en ring som hon fick av min farfar en jul på 50-talet. En av mina finaste ägodelar.
Och jag ser ett eventuellt namn till ett eventuellt syskon. Alfred och Albert! :) Kram!
Susanne - klart vi sparar!
Linnéa - absolut!
Desiree - det ska vi göra!
Lotta - :)
Jenny - visst är det fint med ärvda saker! Vi hade faktiskt Albert som förslag till Alfred ett tag, men sen blev det Alfred! :)
Helt galet vackert. Och saker med en historia har en själ. Så fint.
Mycket vackert!
Allting.
En klenod att vara rädd om.
Skicka en kommentar