Den här killen alltså. Vad jag är glad över att det var precis han som kom till oss den där kalla januaridagen för nästan två år sedan. Vi har våra duster, minst sagt, sitt humör verkar han ha ärvt av mig, så det bådar ju inte direkt gott. Men det är fantastiskt, hur han kan få mitt hjärta att smälta så fort igen och hur stolt jag är över honom.
Häromdagen satt han vid matbordet, han höll upp sitt glas och sa "mer", sen tittade han på Engelsmannen och sa "more", och jag förundras över hur små barns hjärnor fungerar, att han ändå fattar att mamma och daddy pratar olika språk och att han fattar att alla saker heter två ord. Ett för mamma och ett för daddy.
Just nu är annars favoritordet "gosa". Han springer och hämtar nappen ("mapp!") sen sträcker han ut händer mot mig och manar "kom, kom!" och så dirigerar han mig till soffan och "gosa!". Klart mammahjärtat smälter.
Idag låg han på skötbordet och vi gick som vanligt igenom vad olika kroppsdelar heter. Just nu är tunga väldigt spännande. Och tänder. Vi borstar ju tänderna så han vet vad de är för nåt, men så idag så låg han på skötbordet och rätt som det var sa han: "tåndör!" Jag förstod först inte vad han menade, men så pekade han på sina tänder och upprepade "tåndör!". Klart det inte är helt lätt med de dära bokstäverna med prickar och ringar över, hans daddy har ju också lite problem med dom...
11 kommentarer:
Ja vad fascinerande hur han klarar av båda språken!
Gooosa, det gillar mormor, och humör är bra att ha. Kram.
Emma Sofie - ja, det är coolt! Får se hur det går i framtiden!
Ullis - gosa är bra! :)
Åh va sött! En riktig liten goding! Du har haft tur! Och jättefint pyntat med även om Alfred slår julpyntet med hästlängder!
Anonym - tur ibland iallafall! ;)
Och snart är han stor kille och har körkort och åker upp till Norrland och sånt ;)
.....nåja, så snabbt gör det inte. Men njut njut njut. Älskar bilden på Alfred <3
Vad intressant det är med barn som lär sig flera olika språk!
Mina chefer som har vuxit upp här i Frankrike med svenska föräldrar, alltså dom har bara lärt sig svenska från sina föräldrar, tar också fel på å, ä och ö ibland, Häromdagen sa en av dom "Gud va trökigt!" och det tog ett tag innan jag förstod att han menade tråkigt. Annars så talar dom jättebra svenska båda två.
DET är bra, Marie!!
Ni gör allt precis rätt.
Underbart.
OCH tänk vilken rikedom med två språk.
Jag är löjligt stolt över Karolina.
Fascinerad också!
SÅ HEJA ER!!!!
Ååå svilket härligt kärleksfullt inlägg Marie! isst är det så. De kan driva oss till vansinne men sedan älskar vi dem till vansinne också! :-)
Och det där med tvåspråkighet är fascinerande. Minns än att E översatte en av sina svenska barnfilmer för en av våra amerikanska kompisar då hon var just fyllda 2 år. Vi hade inte fattat att hon verkligen förstod att hon pratade två språk (även om hon såklart använde båda språken, men att rent abstrakt FÖRTSÅ detta är ju lite mer avancerat, tyckte vi....) så vi blev så förvånade då hon helt av sig själv började översätta filmen för vår kompis! Hon fattade att HAN inte förstod svenska. :-)
Kram!!
Åh, så sött att han vil gosa. Förstår att du smälter.
Så fin han är! Isolde är också en riktig mystjej. Hon myser mycket med personalen på förskolan och vi hörde idag att hon även börjat gosa på sitt sätt med barnen där, dvs pilla på deras öron. Men alla gillar det inte :)
Skicka en kommentar