Alltså, den här bilden på Alfred. Han satt så där med fingret, och Engelsmannen stagade med fjärrkontrollen. Han ser lite ut som Homer Simpson, eller hur? Fast mindre gul. Och jag kan fortfarande inte förstå att Alfred har varit så där liten och är så stor nu. Han föddes, jag blinkade och så hade han vuxit upp och blivit en egen liten person hux flux. Bara sådär. Ganska fantastiskt, faktiskt.
6 kommentarer:
Ja, visst är det fantastiskt!
Och så blinkar du en gång till och så fyller han straxt 25, som min äldste son gör om någon månad vilket också är helt fantastiskt och lite förvånande. För hur fort gick inte det då!!!
Tidens gång märks på ett helt annat sätt när det gäller barn. Ojojoj! På ett år händer det ju massor! Själv blir man ju liksom bara äldre men barnen de VÄXER! Både rent fysiskt och kanske framförallt mentalt! Vilken utveckling. Varje år nya saker. Det är verkligen SÅ HÄFTIGT och Underbart och fantastiskt att få följa med på deras resa.
Kram!!
Brysselkakan - oj, vad avlagset det kanns med 25, men du har ju ratt! Det gar sa fort! :)
Saltis - ja, de andras ju sa mycket! :)
Det är precis som Brysselkakan säger. Blinka, och han är stor.
SÅ söt bild!
Vi blinkar inte Marie ;)
Annika - går fort!
Storasyster- nej, slutblinkat nu!
Skicka en kommentar