Igår fick vi för första gången uppleva hur tysk akutsjukvård fungerar. Alfred hade badat i plaskpoolen på balkongen, skulle gå in, halkar och slår bakhuvudet i en marmorkant. Aj aj aj! Jag var inte i rummet men hörde ljudet när hans huvud slog i och hans illvrål efteråt. När jag kom in såg jag först inte var han blödde, han hade bara några blodstänk på kinden, men sen såg jag bakhuvudet och hur blodet rann! Huuuuaaa. Det slutade blöda ganska snabbt och Alfred lugnade sig, men det var några minuter där som hjärtat satt uppe i halsgropen! Det är ju vanligtvis ett bra tecken att de börjar skrika efter att de slagit sig, det betyder att de inte är medvetslösa och heller inte så svårt skadade, men blodet, blodet...
Så vi tog på oss kläder, ringde efter taxi, åkte till sjukhuset (som ligger cirka två minuter från oss), gick lite fel, gick lite fel igen, gick fel en gång till och sen kom vi fram och fick fylla i ett formulär. Jag började gråta när jag såg en liten pojke som verkade ha en bruten arm eller liknande och hade så ont, så ont. Akutavdelningen är verkligen inget ställe för den som är blödig (hö hö hö)!
Vi kom in i ett rum efter några minuter. En läkare kollade såret och tyckte att det behövde limmas ihop. Alfred fick lägga sig på mage (det låter som om han gjorde det frivilligt, men Engelsmannen, jag och en sjuksköterska fick hålla i honom ordentligt) och doktorn rakade bort en bit av håret, limmade, satte på plåster och så var det klart. Phu! Det är nästan jobbigare att se ens barn upprörd över något de inte riktigt förstår, än att se dom blöda! Det är svårt att lugna dom i en sån situation. Hur som helst, en halvtimme efter det att taxin släppte av oss kom vi ut från sjukhuset och inom en timme efter det att olyckan hände så var vi hemma igen! Snacka om effektiv tysk sjukvård!
Idag vaknade Alfred och sa att han sovit gott. Jag frågade om han hade lite ont i huvudet, och det hade han. Han hade också lite klåda på benet efter ett myggbett, så han tyckte att doktorn kunde fixa det också? Det är fantastiskt hur snabbt de små återhämtar sig!
8 kommentarer:
Usch så läskigt. Vilken tur att det gick så pass bra ändå och att Alfred redan börjat återhämta sig. Underbart att det funkade så bra och snabbt med akutvården och att de kunde limma ihop istället för att behöva sy. Vilken tur att han inte heller fick hjärnskakning eller något sådant. Förstår att du fick hjärtat i halsgropen. Hoppas att lill Alfred snart är helt återställd.
Kraaam!
Desiree - det hoppas vi också! Jobbigaste är att han inte får blöta håret nu när det är så varmt...
Hu! Jag gråter en liten skvätt när jag läser ditt inlägg (graviditetshormoner?), så otäckt när de slår sig just i huvudet och det blöder! Och nej, Akuten vill man inte uppleva med sitt lilla barn. När Viggo hade falsk krupp i vintras ringde jag till min mor som är sjuksköterska, hon lyssnade på hans andning och sa direkt vad det var och att vi skulle åka in! Hon som ALLTID säger 'äh, det är inget farligt'... Vi har också turen att bo jättenära sjukhuset och det var totalt stiltje på Akuten så vi kom till, fick träffa en snäll barnläkare som gav oss några råd och var hemma igen inom 45 min!
Stor kram till er!
Åh, lilla vän. Massa kramar till hjälten Alfred.
Petchie - hormonerna spökar! ;) Nej, akuten är väl aldrig rolig! tur att det gick bra både för Viggo och Alfred!
Sandra - tack!
SÅ bra!
OCH jag tror säkert att tysk sjukvård är topp.
Undrar hur länge du hade fått vänta i Sve? Vill inte tänka på det.
Skönt att det gick bra. Det blöder så läskigt mkt från huvudet, jag vet.
Lille Alfie...
Annika - ja, jag tänkte också på det när jag satt där! I Sverige verkar det gå fort för de som verkligen behöver det, men inte så fort för de som bara är "lite" akuta...
Skönt att det gick bra! I Sverige sätter de prio 1-3 så en blödning tar de in direkt. Däremot om det är mycket folk anske du får komma till ett rum och träffa sköterskan som t ex hjälper med de värsta och sedan kommer läkaren efter en liten stund. Men då får man vänta på rummet istället för i väntsalen.
Skicka en kommentar