Att gå är inget Alfred gillar, nej, antingen springer han, cyklar eller åker sin sparkcykel. Fort ska det gå! Just den här sparkcykeln är inget jag rekommenderar, billigt skräp som varken är stabil eller hållbar, men vi kan inte köpa ny heller eftersom det här var en present från hans farföräldrar, och det är en hel massa diplomati inblandat i det, som några av er kanske har förståelse för... (!) Men, men, än så länge funkar den, även fast den inte gillar kanter av några slag och det har resulterat i mer än två vurpor för Alfred. Tur att han är tuff!
Och dom där byxorna. Stort hjärta på dom! Det är nu tredje året som Alfred använder dom! Jag kommer ihåg hur stora de var första gången Alfred hade på sig dom när han var ett och ett halvt år, och nu är de precis på gränsen till för små. Ja, man blir lite sentimental av sånt...
Bilder på mitt barn en gång i veckan under ett år. Det här är vecka 36.
5 kommentarer:
Han behöver ha armbågsskydd och knäskydd också stackarn.
Kan tro att det är fart och fläkt på Alfred!
DET märks :-)
Gullig klädkombo där! ;-)
Sött.
Ah det där med att vara tacksam för oönskade presenter... Det känner jag verkligen igen! När barnen inte pratar kan man ju lösa det genom att ha hemlig dubbel uppsättning men sen blir det svârare...
Alfred kommer att bli en liten fashionista. Coola byxor. Han verkar älska sin sparkcykel. Den matchar ju dessutom med solglasögonen.
Ullis - han borde gå runt med en airbag! ;)
Annika - japp, inte går det sakta! :)
Anonym - ja, ett gissel det där! Och Alfred snackar så mycket om allt så det skulle vara svårt att gömma! :)
Desiree - haha, ja han får kommentarer av många i England, så det är kul! :)
Skicka en kommentar