Det känns nästan som om det var igår, men idag är det faktiskt exakt 10 år sedan Engelsmannen och jag träffades för första gången! Eller ja, första gången In Real Life alltså. Jag tror de flesta av er vet hur vår historia startade, men för er som inte vet det kan ni kolla in det här inlägget som jag skrev för precis fyra år sedan. Herrejösses, det är allt så jag får en liten tår i ögonvrån när jag läser det på nytt.
Och tänka sig, jag får fortfarande fjärilar i magen ibland när jag tittar på dig. Jag tänker dagligen på hur glad jag är över att det blev vi, att vi kämpade för varann. Och jag är så glad att ha dig vid min sida, en människa som alltid tror på mig och som stöttar mig när det behövs. Jag älskar att du är en bra pappa till Alfred, inget gör mig så glad som att se er tillsammans och hur tålmodig du är med honom. Jag älskar dig.
9 kommentarer:
Vad jättefint Marie. 10 år. Tänk vad tiden går men vad ni också fyllt den med massa fina saker tillsammans. Inte minst er lille kille.
Varmt grattis!
Åhhh! Vilken fin historia!
Önskar er mängder av år till ihop!
Sandra - ja, ibland känns det som att vi inte gör någonting, men så ser man tillbaka och inser att vi har hunnit med en hel massa saker! :) Tack!
Brysselkakan - tack! :)
Grattis till 10 år. Vi är också glada att ha engelsmannen i våra liv. Vi får ju också vara med om en hel del fantastiska saker tillsammans med er. Resvana blir vi också.💐
Ullis - det är bra! :)
Stort grattis till er båda. Vilket underbart collage du har satt ihop. Lycka är att ha funnit sin livskamrat.
Kram!
Desiree - ja, visst är det underbart! :)
Men jösses, det hade jag missat: hur ni träffades. Så fint och romantiskt! Vad härligt! Grattis till ert årtionde! :)
Jenny - haha, ja, det är lite udda hur vi träffades! :) Tack!
Skicka en kommentar