Min 4-åring

Idag blir du fyra, min lille man. Du har längtat och sett fram emot det här så länge att du knappt kunde somna igår kväll. Det här är första födelsedagen som du verkligen längtat efter, du har pratat i månader om vad du önskar dig och vad för slags kalas du vill ha. Det är så spännande! I morse kom du in i vårt sovrum innan klockan sex och ropade glatt: "jag är fyra år nu!"

Det är fyra år sedan du kom till oss den där tidiga fredagsmorgonen i München och förändrade våra liv för alltid. De första dagarna med dig var överrumplande och hektiska, och du har inte saktat ned särskilt mycket efter det. Du är en känslig själ, du pratar mycket om familjen i Sverige och att du saknar dem, men samtidigt är du framåt och gillar att prata med människor, både sådana du känner och de du inte känner! Du pratar glatt på både engelska och svenska, något som glädjer dina svenska släktingar och mamma. Du vill gärna veta hur allting fungerar i världen. Varför går månen och solen ned? Varför heter samma ord olika på svenska och engelska? Hur cyklar man på ett hjul? Varje dag förundrar du oss med dina tankar och funderingar och ibland vill jag hejda tiden, för du är så härlig just nu, men samtidigt ser jag fram emot att få uppleva hur du kommer utvecklas. Du kommer börja skolan efter sommaren, och även om en del av mig tycker att det är lite tidigt, så ser jag hur mogen du är för det, hur vetgirig och fundersam du är.

Grattis på födelsedagen älskade Alfred. Jag är så glad att just du är min.