Jomenvisst, den här lilla plutten blev en månad i lördags! Tiden flyger verkligen när man har en nyfödd, han ändrar sig från dag till dag. Vi har väl lyckats komma in i någon sorts rutin, han sover och äter bra, skriker och bajsar gör han också bra och... that's it. Den här gången har jag lovat mig själv att njuta av nuet och inte titta framåt, men just nu längtar jag ändå efter hans första leende, kärleken känns lite ensidig liksom! Jag hade räknat med problem efter den här förlossningen, med amningen, kolik, depression ja, något, men det har gått så väldigt bra och det är jag enormt tacksam för!
Hur blev det en Anders då, kanske ni undrar? Ja, inte trodde jag att jag skulle döpa min son till ett riktigt svenssonnamn. Jag ville ha ett svenskt namn, men jag trodde det skulle bli något lite mer... coolt. Jag lusläste min svenska kalenders namnsdagar, men det var inget som föll oss i smaken. Efter att min syster föreslog Eskil så var det ett av Engelsmannens favoriter, men det gillade inte jag. Francis var det namn som både Engelsmannen och jag tyckte var fint, men det är inte ett dugg svenskt och så är det väldigt posh. Det namnet blev avskrivet när Engelsmannen föreställde sig att han skulle ropa Francis på lekplatsen, det funkade bara inte! Harald var ett annat namn som vi gillade, men i England blir det då Harold och det gillar jag inte alls. Konstigt att bara en annan bokstav kan ändra ett namn så! Lars var ett annat namn som jag gillade, men det gillade inte maken.
Sedan föreslog min pappa Anders.
Anders?
Anders.
Anders!
Engelsmannen gillade det, jag var lite mer tveksam. Min syster sammanfattade det rätt bra när hon sa att hälften av hennes barns kompisar har pappor som heter Anders, så det är svårt att se en bebis som Anders när det är mest medelålders män annars! Ju mer Engelsmannen sa Anders, det låter så fint när han säger det, desto mer gillade jag det. Ett svenskt namn som även funkar på engelska, måhända att det matchar Alfred lite väl mycket, men so be it. Det blev en Anders till slut!
9 kommentarer:
Anders tycker jag ar ett jattefint namn. Det funkar bra internationellt, inte for langt eller svar stavat. Valdigt svenskt och fint.
Fint namn till en jattefin liten kille.
Desiree - ja, det underlättar att det är relativt enkelt att stava! :)
Grattis Anders 1 månad!!
Anders är ett bra namn även i den engelskspråkiga världen. Du känner ju till historien om min au-pair pojke :-)
Så söt och fin bild.
Anders är ett klockrent bra namn! Dessutom ovanligt i hans generation.
Anders - ja, så kul historia! :)
Eastcoastmom - ja, det känns ovanligt fast vanligt! :)
Grattis till Anders! Mina tre heter Eva, Ingrid och Lars!
Trots att maken var amerikanare, ville han absolut att
barnen skulle ha svenska namn.
Ruth i Virginia
Ruth - tack! Visst är det kul att värna om det svenska arvet, särskilt när man bor utomlands! :)
Jag tyckte Anders var lite "konstigt" först för det känns liksom som fel generation (våra föräldrars men det fanns iofs en eller två i min skola som hette det), men det är ju de namnen som kommer nu. Och nu är det ju liksom han nu, namnet växer. Kul att läsa att ni gillade Harald :) Men det är sant att alla engelsktalande kallar honom Harold, men som tur är bor vi ju inte i ett engelsktalande land. Sedan på franska är han ju 'Arraaldd typ, men det får han och vi stå ut med =D
Anna - haha, precis så tänkte jag också, men så satte jag på mig min internationella mössa och tyckte helt plötsligt om det! :) Och Arraaldd är ju superfint, bättre än Harold! :)
Skicka en kommentar