Skillnad mellan pojk- och flickbebisar, såklart!

Jag har pratat tidigare om hur bristen på genusdebatt i England gör mig galen, men det gör mig fortfarande galen!

Väldigt ofta hör man föräldrar som ursäktar sina barn med orden "but he's just being a boy" när barnet ifråga har betett sig olämpligt i skola/lekplats/park/någon annanstans, som om det vore en helt godtagbar ursäkt. De förväntas nästan bete sig dåligt eftersom de är pojkar! Det är i och för sig jätteskönt för de här pojkarna som kan göra vad de vill och sedan komma med ursäkten att de bara är pojkar, för det är så pojkar är. Många män verkar bära med sig den ursäkten även som vuxna.

Det här börjar redan tidigt. Jag råkade lyssna på en mamma som väntar sitt tredje barn, och hon berättade för sin väninna att hon ju hade två pojkar sedan tidigare och att de nu väntade en flicka och det var ju väldigt spännande och förvirrande för hon visste ju ingenting alls om flickbebisar! Nej, för det kommer komma som en överraskning för henne att bebisar med snippa är helt annan än sak än en bebis med snopp! Flickbebisar kanske prutar glitter och bajsar rosenblad! Vad vet jag, jag har ju bara haft snoppbebisar?!

Och det verkar inte vara någon som ifrågasätter det här, det är helt normalt. Jag känner mig så otroligt svensk ibland. Jobbigt.