Vardagsögonblick

Jag kan ha sagt det en eller femtio gånger förut, men den här åldern med Anders är underbart jobbig! Han börjar bli så medveten om saker och ting, förstår mer och mer och det är underbart att få hänga med. På de här bilderna ser man hur pillemarisk han kan vara, en liten lurifax, minsann! Det är så kul att han börjat prata lite också, när jag säger att något är varmt blåser han på det, det är så sött! Och häromdagen, när jag hade varit ifrån honom en stund, möttes jag av ett glatt "mamma!"när jag kom hem. Det värmer i hjärtat!

Det är roligt hur vi var så noga med Alfred, såg till att alla leksaker var precis rätt för den åldern han var i, medan det med Anders alldeles naturligt inte blir samma uppdelning och koll. Vi försöker hålla honom från Alfreds lego, men nu är jag inte längre livrädd över att han ska svälja lego, nu har han mest bara sönder det! Men han gillar sina egna leksaker också, sätta i och ta ur gubbar är kul, lägga på lock likaså. Den här London-bussen från John Lewis är så väldigt söt, plus att Anders tycker den är riktigt rolig också.

Och medan lillebror är upptagen med leksaker, ritar Alfred, som här ser ut som en tonåring, komplicerade teckningar av flygplan, bilar, båtar, kartor, flaggor, ja, allt möjligt! Älskar hur han kan bli så uppslukad av papper och pennor!